Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kreaturslöst jordbruk - Kreaturspest - Kreatursräkning - Kratursstall - Kreatursvåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kreaturspest — Kreatursvåg
1013
rande låg höjd. En jämförelse
mellan det noterade priset och
fodrets förädlingsvärde skulle nu visa
att nötkreatursskötseln var en
lönande affär. — Inom stora delar
av vårt land äro jordbrukarna av
naturförhållandena tvingade till
att framställa stora mängder
stråfoder. I andra trakter är det i
allmänhet endast med hjälp av
foderväxtodling möjligt att åstadkomma
den omväxling i växtföljden som
är nödvändig för att hålla jordens
bördighet uppe. För att utnyttja
dessa foderskördar blir man sedan
tvungen att hålla husdjur. I våra
sydligaste landskap skänker dock
odlingen av oljeväxter och
sockerbetor möjlighet till den behövliga
omväxlingen i växtföljden utan att
foderväxter behöva tillgripas. Där
har därför det kreaturslösa
jordbruket stora möjligheter. — I äldre
tider var gödselproduktionen en av
husdjursskötselns främsta
uppgifter. På många jordar är behovet
av mullämnestillförsel så stort, att
stallgödseln blir av särskilt
värde. Har man tillfälle att direkt
plöja ned hela gårdens skörd av
halm och betblast lär dock jordens
tillförsel av mullbildande ämnen bli
lika stor som vid normal gödsling
med stallgödsel. Den i normala
tider numera rikliga tillgången på
konstgödsel har också i hög grad
ökat möjligheterna att driva
krea-turslöst jordbruk. — Vid övergång
till kreaturslöst jordbruk måste
man beakta att den därigenom
förlorade stallgödseln innehåller en
hel mängd växtnäring.
Genomsnittligt sett har efterkrigsårens
svenska stallgödsel en halt pr ton av
4,5 kg totalkväve, 2,5 kg fosforsyra
och 5,0 kg kali. Varje kg
fosforsyra och kali i stallgödsel tillmätes
ungefär samma effekt som
motsvarande växtnäring i form av
han
delsgödsel. Däremot kan endast
40 % av stallgödselns totalkväve
tillmätas samma värde som
salpeterkväve, vilket beror på att
kvävet i träcken är synnerligen
svårtillgängligt för växterna. Med
ledning av vad här anförts skulle
alltså 1 ton stallgödsel motsvaras av
11,6 kg 15,5 % salpeter + 12,5 kg
20 % superfosfat+ 12,5 kg 40 %
kalisalt. Med reduktion för
betesgång under sommarmånaderna
räknas med att en kreatursenhet
årligen bidrager till jordbrukets
gödselförråd med 7,5 ton
stallgödsel. Alltså skulle slopandet av en
ko medföra ett ökat årsbehov av
87 kg 15,5 % kvävegödsel+ 94 kg
20 % superfosfat+ 94 kg 40 %
kalisalt. Genomsnittligt sett räknar
man enligt dessa erfarenheter med
att övergång till kreaturslöst
jordbruk medför 4 å 5 gånger så stort
behov av fosfor- och kaliumgödsel
som när gården har fulltalig
besättning och hela grödan fodras
upp. Säljes hela grödan, berövas
jorden dessutom en hel del kväve.
Man räknar med ett extra behov
av 150—300 kg 15,5 %
kvävegödsel vid hektarskördar melaln 3.000
—6.000 foderenheter. — Till sist
bör dock framhållas att
lantmannen vid kreaturslöst jordbruk blir
helt beroende av marknadspriset på
växtprodukter. Rbg. och G. 8.
Kreaturspest, se Boskapspest.
Kreatursräkning, se
Jordbruksstatistik.
Kreatursstall, se Ladugård, Häststall,
Fårstall och Svinstall.
Kreatursvåg. För vägning av
husdjuren finnas särskilda vågar, byggda
efter samma regler som den
vanliga decimalvågen. Plattformen,
som brukar vara försedd med
räcke, är så stor att även fullväxta
djur kunna föras upp på
densam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
