Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pälsdjursavel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pälsdjursavel
1447
Mellaneuropa i början av seklet
och Finland i början av 1920-talet.
I Finland trivs den väl och
skinnproduktionen var år 1937 över
300.000 stycken. Införsel av bisam
till Sverige är förbjuden, då man
varit rädd för samma skadegörelse
som i Mellaneuropa, om djuren
föröka sig i stor mängd. I Finland
har skadegörelse ej förekommit.
På grund av sitt värdefulla skinn
har bisamen i Finland blivit så
hårt efterhållen att
fridlysningsåt-gärder ha fått lov att införas. —
Djuret uppnår en längd av omkring
30 cm utom svansen samt en vikt
på 1—2 kg. Liksom nutrian är den
anpassad för att leva i vatten, den
har breda bakfötter med simhud
mellan tårna. Pälsen är tät och
mjuk och mycket värdefull. Färgen
är vanligen mörkbrun utefter
ryggen, på sidorna kastanjebrun och
på buken ljusare. Honorna föda 3—
4 kullar per år med i genomsnitt
6—8 ungar per kull. — De
pälsdjur, tillhörande ordningen
rovdjur, vilka farmuppfödas för
produktion av pälsskinn, äro i första
hand silverräv, blåräv och mink
samt deras olika mutations- och
korsningstyper. Silverräven var det
pälsdjur, som först blev föremål
för uppfödning i fångenskap.
Kanada räknas som
föregångslan-det, ty det var där den
uppfödning av silverräv började år 1879,
vilken resulterade i
pälsdjursupp-födning som en målmedveten gren
av husdjursskötseln. Till Sverige
importerades den första silverräven
år 1919, men det dröjde ända
fram till 1926, innan uppfödningen
kom igång på allvar. Ökningen
fortskred sedan raskt fram till
1939, då det andra världskriget
med åtföljande försörjnings- och
avsättningssvårigheter föranledde
en kraftig nedskärning av
produk
tionen. Enligt 1939 års
pälsdjurs-räkning funnos i landet 150.000
silverrävar och silverrävsvarianter
inklusive under året födda valpar.
År 1948 var motsvarande tal
50.000. Silverräv, tidigare kallad
svarträv, har uppkommit genom
mutation ur den kanadensiska
rödräven. Silverräven skiljer sig
främst från rödräven därigenom,
att dess päls, i motsats till
rödrävens typiskt rödgula vildfärg, har
svart bottenfärg med ett större
eller mindre antal täckhår med vitt
tvärband. Allt efter mängden och
placeringen av siilvrade täckhår —
silverhalten — talar man om
svarträv, 1/4-, 1/2-, 3/4- och 1/1-silver.
— Brunsten inträffar en gång om
året under januari—mars
månader. Den varar 2—4 dagar och
dräktigheten ca 52 dagar, varför
valpningarna ske i mars—maj.
Antal valpar per kull varierar från
1—8 och är enligt svensk statistik
4—5 stycken. Då dödligheten är
ganska stor, anses 70—75 %
levande valpar per kull vara normalt.
— Under avelssäsongen hålles
varje hona i en löpgård med
lämplig lya, men ungarna flyttas
efter avvänjningen in i s. k.
skugg-hus med nätbottnar och tak, där
de för att få hög pälskvalitet
skyddas mot sol och regn, ty i
öppna gårdar blekes pälsen och
dess glans försvinner. — Rävarnas
föda består av färskt muskelkött,
inälvor, fisk, mjölk samt fisk- och
köttmjöl. Dessutom ges
kolhydrater i form av mjöl, foderbröd
samt en del grönsaker. Djurens
vitaminbehov fylles genom
utfodring med lämpliga preparat.
Största renlighet och hygien i alla
avseenden bör iakttagas. —
Päls-ningssäsongen inträffar under
tiden november—januari. Pälsningen
måste företagas, då pälsen är
”mo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
