Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Remstycke - Renaska - Renavel - Renfana - Renfanebaggen - Renflugan - Rengöring av djurstallarna - Renhet hos hö - Renlav - Ren linje - Renlosta - Renprotein - Renrepe - Rensbrunn - Rensharv - Renskumning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Renaska — Renskumning
1461
och därmed stödbenen placeras
långt från ytterväggen blir
yttertaket mera motståndskraftigt mot
tryck ovanifrån. Samtidigt blir
dock remstyckets tryck mot
bjälklaget mera påfrestande för detta.
För att hålla nere bjälklagets
dimensioner och kostnad böra
stödbenen i djurstallar därför få sitt
understöd av själva väggen. Rbg.
Renaska, se Råaska.
Renavel, se Avelsmetoder.
Renfana (Tanacetum vulgäre), är en
högvuxen, flerårig ört av de
korg-blomstriga växternas familj
(Com-positae). De träiga stjälkarna
uppbära spiralställda, dubbelt
parfli-kade blad och en toppställd kvast
av gula, knapplika blomkorgar.
Den starkt kryddluktande örten
förekommer tämligen allmänt på
torra backar och vägkanter över
större delen av landet. De torkade
blommorna ha medicinsk
användning (maskmedel). En form med
krusiga blad, ”gubbskägg”
(Tanacetum vulgäre forma crispum)
luktar angenämare och odlas som
prydnadsväxt samt som
bränn-vinskrydda (se även
Blomsterodling, Perenna blomsterväxter).
D. L.
Renfanebaggen, se Bladbaggen.
Renflugan, se Parasitflugor.
Rengöring av djurstallarna, se
Ladu-gårdsrengöring.
Renhet hos frö. Med en utsädesvaras
renhet menas den procentuella
andel av partiets frön som kan
väntas ge upphov till livsdugliga
groddar av det uppgivna växtslaget.
Renlav (Clodonia rangiferina), är en
gråaktig, busklikt grenad lav, som
bildar täta mattor på berghällar
och på marken i hällmarksskogar,
hedar osv. Den är renarnas
viktigaste föda under vintern och
användes på vissa håll också som
nödfoder åt nötkreaturen. — Ett
vanligt namn på renlav är
”gråmossa”. D. L.
Ren linje innefattar en grupp
växter eller djur med lika arvsmassa
och som dessutom äro homozygota
(se d. o.) i alla anlagspar. Den
rena linjen är sålunda likformig
och behåller vid förökning genom
självbefruktning (se
Självbefruk-tare) sina egenskaper konstanta
från generation till generation (se
även Art). R. T.
Renlosta, se Losta.
Renprotein. Detta bestämmes enligt
den s. k. Barnstein-Stutzers metod,
enligt vilken foderprovet upplöses
i varmt vatten och dess protein
avskiljes genom fällning med
koppar-hydrat. Fällningen tvättas, dess
kvävemängd bestämmes enligt
Kjeldahlsmetoden varefter
renpro-teinhalten erhålles genom att
kvävemängden multipliceras med 6,25.
Skillnaden mellan råprotein och
renprotein kallas i utfodringsläran
amider (se d. o.). S.N-t.
Renrepe är ett annat namn på
Raj-gräs (se d. o.).
Rensbrunn eller slambrunn bör
alltid finnas i de rörledningar som
från ett stall leder urinen till
dess förvaringsplats, urinbrunnen.
Rensbrunnama böra placeras i
gångarna bakom djuren — ej i
gödselrännorna. Brunnarna skola
vara försedda med vattenlås som
hindrar luft att tränga ned i
urinbrunnen samt med täta lock.
Rensbrunnen kan utformas som figuren
på nästa sida visar. I
fördjupningen under avloppets mynning kan
slammet avsätta sig och behöver
sålunda ej följa med till
urinbrunnen och förorena denna. Med
jämna mellanrum måste slammet tagas
bort från rensbrunnarna. Rbg.
Rensharv, se Harvar.
Renskumning, se Separator.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
