Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stängselskyldighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1656
Stängselskyldighet
1933. Denna utgår från att ägare
av hemdjur också har
vårdnads-plikt för dem. Djuren skola hindras
att utan lov komma in på annans
ägor. En viss lindring i denna
vård-nadsplikt åstadkommes genom
lagens föreskrifter om
stängselskyldighet grannar emellan. Dessa gå
ut på att innehavaren av en
fastighet kan tvinga en granne att
deltaga i kostnaderna för stängslet
i gränsen dem emellan. Endast om
verkligt behov av stängsel
föreligger inträder dock sådant tvång.
Beträffande fördelningen av
stängselskyldigheten gäller att de mötande
fastigheterna skola taga del i
stängslet med hälften vardera. Där
betning förekommer blott på ena
sidan om stängslet skall dock den
fastighet där betning förekommer
svara för 3/4 av stängslet. I fråga
om det sätt på vilket
stängselskyldigheten skall fullgöras gäller att
vardera sidan skall svara för viss
sträcka på marken. Denna sträcka
bör utläggas i en följd. I
allmänhet gäller att stängslet endast
behöver freda mot större hemdjur,
dvs. hästar och nötkreatur. Kungl.
Maj:t kan dock för visst län eller
viss del av län föreskriva tätare
stängsel som stänger även för
mindre djur. Stängsel skall i de
flesta länen hållas i fredgillt stånd
från den 15 maj till dess tjälen
går i marken på hösten (i Skåne
från den 15 april, i Stockholms,
Jönköpings, Blekinge och Hallands
län från den 1 maj etc.). Om
stängslets beskaffenhet finnas inga
föreskrifter i lagen. Alla stängsel
som effektivt stänga för de djur
det gäller få alltså anses motsvara
lagens fordringar. Ansvaret för
stängselskyldigheten vilar
ursprungligen på jordägaren. Är en
fastighet utarrenderad svarar
emellertid arrendatorn för
underhållet av stängslen. För stängsel
kring gruvor svarar
gruvinnehava-ren ensam. — Om två fastigheters
skogs- eller utmark gränsa mot
varandra och det i gränsen fanns
stängsel den 1 januari 1933 gälla
de ovan skildrade vanliga reglerna
för stängselskyldighet. Fanns
däremot inte stängsel i ägogränsen
skall marken på ömse sidor, i
den mån den ej är särskilt
inhägnad, anses upplåten till gemensamt
bete för större hemdjur. I län eller
länsdel där det är föreskrivet att
stängsel också skall skydda mot
mindre hemdjur skall den nämnda
rätten till gemensamt bete anses
gälla även dessa mindre djur. Om
det för att skydda skogsåterväxten
visar sig behövligt att helt eller
delvis förbjuda betning på
ohägnad mark kan Kungl. Maj:t efter
framställning av landsting eller
hushållningssällskap utfärda
sådant förbud. — För att avskaffa
den både ur skogsvårdens och
hus-djursskötselns synpunkt ofta
olämpliga allmänna betningen på
skogen och möjliggöra övergång
till ordnat betesbruk kan Kungl.
Maj :t för visst län eller viss
länsdel förordna om s. k.
betesreglering. Framställning härom göres
av landsting, hushållningssällskap
eller skogsvårdsstyrelse. Villkor
för att framställningen skall
beviljas är bl. a. att skogs- och
utmarken den 1 januari 1933 var
upplåten till gemensamt bete eller att
statsmedel beviljats till av
skogs-vårdsstyrelsen godkända åtgärder
för att höja skogsproduktionen. I
trakt där förordnande om
betesreglering gäller finnes ingen
stängselskyldighet för skogs- och utmark
som den 1 januari 1933 var
upplåten till gemensamhetsbete. Om en
ägare till sådan mark vill avstänga
sina ägor får han alltså göra det
helt på egen bekostnad. Dylik
avstängning befriar honom dock icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
