Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vanhävd - Vannare - Var - Varbakterier - Varbildning - Varfeber - Vargörande njurbäckeninflammation - Variationsstatistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1824
Vannare — Variationsstatistik
från lantbruksnämnden.
Länsstyrelsen skall höra den ansvarige
och om denne så påfordrar låta
syna fastigheten genom tre gode
män. Härefter föreskrivas åtgärder
och tid för deras genomförande.
Länsstyrelsen kan i samband
härmed dels utdöma det vite som i
förekommande fall bestämts i
överenskommelsen mellan den
ansvarige och lantbruksnämnden, dels
fastställa nytt vite för underlåtande
att i behörig tid genomföra de av
länsstyrelsen föreskrivna
åtgärderna. Över länsstyrelsens beslut kan
klagan föras i särskild ordning. —
Enligt särskild lag den 30 juni 1947
om tvångsinlösen av vanvårdad
jordbruksegendom kan, på grund
av grov vanhävd av odlad jord och
byggnader, jordägaren efter
riksdagens samtycke tvingas att mot
lösen avstå egendomen till kronan.
Vid bestämmandet av lösensumman
skall i tillämpliga delar följas de
allmänna bestämmelserna i lag om
expropriation (se d. o.). Rbg.
Vannare är ett annat namn på
våtarv (se d. o.).
Var, en ansamling av huvudsakligen
vita blodkroppar bildande en
vitgul eller gröngul, oftast
gräddlik-nande vätska. Uppkommer vid
vissa inflammationer. De vita
blodkropparna äro ett av kroppens
vapen mot bakterieangrepp. Härvid
mobiliserar kroppen sina
försvars-krafter, och vita blodkroppar
samlas på angreppsstället (se Böld).
Hfld.
Varbakterier framkalla, då de
intränga i kroppen, vargöring (se
Var).
Varbildning, se Var.
Varfeber. Om varbakterierna sprida
sig från angreppsstället (t. ex. ett
sår) med blodet ut i hela kroppen,
uppkommer svår sjukdom med hög
feber. Hfld.
Var görande njurbäckeninf lamma tion,
se Urinorganens sjukdomar.
Variationsstatistik. Denna vetenskap
har till studieföremål storheter,
som genom antalsberäkning,
mätning, vägning eller annorledes
bestämts eller uppdelats i klasser.
För att ge en samlad bild av t. ex.
resultatet beträffande kärnskörd i
ett antal sortförsök beräknas
medeltalet för varje i försöket
ingående sort. Detta erhålles genom att
dividera summan av
kärnskördar-na av respektive sort i de enskilda
försöken med antalet försök.
Jämför man nu medeltalen för de olika
sorterna, så kanske man finner
vissa skillnader. Går man till de
enskilda försöken, upptäcker man
emellertid, att resultaten i dessa
utfallit olika, ordningsföljden
mellan sorterna är icke alltid
densamma, och skörden växlar i storlek.
Man förstår därav, att medeltalen
måste vara mer eller mindre
osäkra. Då försöken förutsättas vara
utförda under likartade
förhållanden, inom ett begränsat enhetligt
odlingsområde, på samma jordart
och under samma år, måste de
erhållna skillnaderna mellan
resultaten på olika platser antingen bero
på slumpen, tillfälliga
omständigheter vid försökens utförande, eller
på verkliga skillnader mellan
sorterna beträffande
avkastningsförmåga. Det är givetvis för
tillämpningen av resultaten i praktiken
av stor betydelse att kunna
beräkna, hur stor del av variationen,
som orsakas av slumpen, och hur
stor del, som beror på verkliga
skillnader mellan sorterna. Genom
att jämföra variationen mellan
sortmedeltalen med variationen
inom resultaten för respektive
sorter kan man bedöma de
framkomna skillnadernas säkerhet. Enligt
vissa variationsstatistiska metoder
beräknas medelfelet eller försöks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
