Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
nad af duglighet och förmåga för praktiska
yrken slagit sig på vigilence för att kunna
idka de sköna konsterna. Du kan således finna
att befolkningen derstädes bestod af
respektabla män: en riktig kolossal koloni af ett
slottscanzli s s R e r i
Här var brefvet afbrutet. Jag kände mig
underbart stämd. Det är en egen sak, att så
på en minut blifva trehundrade år äldre. / Som
en ande hvilken huserar under midnattstimman,
stod jag i det höga tornet och såg ner på ett
helt annat menniskoslägte. Min tidsälder var
stoft blandad med stoft, en helt ny generation
trampade på våra okända grafvar. Hvad är då
menniskan med all sin fåfängligbet, alla sma
stora idéer och hela sitt jordiska sträfvande?
jo en liten fläck, en knappt märkbar punkt af
en skugga, som kommer och försvinner, utan
att lemna ett spår efter sig på ett jordklot,
hvilket är blott en atom i det stora
verldsrummet. Jag började grubbla, eller kanske
vackrare sagt: fantasicera. Den obegränsade,
herrliga utsigten öfver Stockholm och dess då
varande obeskrifligt sköna omgifningar lockade
mig nt genom gluggen på de smuala flisor,
hvilka omgåfvo öfversta ändan af tornet. Jag höll
mig fast i ziraterna för att ej förlora
jemnvVigten och såg rädd ner på det brokiga hvimlet på
de med i “guld och purpur“ inväfda
kautsehukmattor öfverklädda gatorna. HFrån hvarje hus
klingade herrliga positiver, hvilka spelade af sig
sjelfva och ett sådant musikaliskt perpetuum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
