Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. I badsumpen, på gymnastiken och i badkaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
drifna fläktar, af hvilka den ena infläktar frisk och den andra utsuger skämd
luft. Den inpumpade friska luften kan genom kaloriferer vintertiden uppvärmas,
innan den införes i de särskilda rummen.
Utan dessa hjälpmedel från den nyaste ingeniörskonsten och
denna af professor Curman och arkitekterna med öfriga biträden i
stort och smått uttänkta anordning skulle denna helsovårdsanstalt icke
kunna uppfylla sitt höga ändamål. Nu gör hon det på ett fullt
tillfredsställande sätt och hon lemnar sin upphofsman tillfälle att
praktiskt tillämpa hvad han förnämligast anser vara en sådan inrättnings
hufvuduppgift. Det är i synnerhet två vigtiga nyheter i badning, som
hos oss införts redan genom upprättandet af badhuset vid Malmtorgsgatan.
De äro det s. k. romerskt-turkiska badet och den förbättrade
formen af finska ångbadstugan. Det förra är ett ytterligt tort och
hett luftbad, anordnadt efter mönstret af det antika romerska badet,
sådant det fortlefvat i österlandet, med dess strängt skilda badlokaler
af olika värme och fuktighet, dess tepidarium, caldarium, sudatorium,
lavacrum och frigidarium.
Det är egentligen en entusiastisk irländare, David Urquhart, som
har förtjänsten af att, under slutet af 1850-talet, ha i vesterlandet
bekantgjort det turkiska varmluftsbadets egendomliga teknik och
konstruktur, medan en d:r Luther i Wittenberg under namn af
»Römisch-irische Bäder» först infört denna badform, 1862, i Tyskland. Vid
ett besök i Wittenberg hos denne ättling af den store doktor Mårten
fick Carl Curman idén och planen till vårt första turkiska bad med
dess österländska användningssätt, dess »massage» och »shamponering».
De konstruktiva anordningarna för uppvärmning och ventilering
o. s. v. gjordes i smått efter det bekanta, storartade Hammams
vid Jermingstreet i London.
Hvad åter beträffar den finska badstugan, som äfven hos oss i
århundraden åtnjutit det största nationela anseende, så torde ock den
vara en kvarlefva från den romerskt-grekiska odlingen, hvilken
kommit till oss på annan väg och därunder undergått betydande
förändring. Den hade så småningom dels förfallit till ett det simplaste
ång- och imbad af ganska hälsovidrig beskaffenhet, dels kvarstått på
en alt för primitiv ståndpunkt för att kunna motsvara nutidens äfven
måttligaste fordringar, hvarför den kräfde en väsentlig förändring. En
sådan försöktes i det nya badhuset vid Malmtorgsgatan, där man,
med bibehållande af dess ursprungliga grundkaraktär af fuktigt
varmluftsbad med växlande värme genom trappformig fördelning af
badlafvarne, införde en enkel och rationel konstruktion för ständig
uppvärmning och ventilering samt reglering af fuktigheten, med rymliga
bassänger, duscher, m. m., och således möjliggjorde att detta nyttiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
