Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. I kyrkan och bönesalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kungsholms församling omfattar stadens fjärde och sjuttonde
rotar samt upptager hela Kungsholmslandet ända ut till
Tranebärgsbro och dess utom ett litet hörn (f. d. Blekholmen) af Norrmalm.
Ytvidden uppgår till 374 hektar, och folkmängden utgör något öfver
22,000 personer ifrån att vid årtiondets ingång ha varit icke fullt
14,000, således en tillökning på 1880-talet af minst 50 procent. År 1855
voro blott 3,639 personer mantalsskrifna i Kungsholms församling.
Munkliderne eller Munklägret, utmarker till stadens kloster och
Helgeands-hus, indrogs jämte andra klostergods till staten af Gustaf I, men 1644 och
ytterligare 1647 donerades holmen till Stockholms stad, hvarefter den började
bebyggas. Traktens få invånare hade först hört till Solna församling, sedan jämte
denna till Storkyrkan, hvarifrån Solna dock åter söndrades, och 1643 lades
Munklägret under Klara. Men då befolkningen tillväxte, skulle där bildas en
egen församling med kyrka, och tillsvidare hölls från 1672 gudstjänst i en äfven
till skola upplåten träbyggnad, hvilken förut begagnats till klädesfabrik och som
låg vid hörnet af Handtverkaregatan och n. v. kyrkogården. Den förste
kyrkoherden var magister Jakob Lille. Vid den tiden fick holmen namn af
Kungsholmen, hvilket ej ens i vår tid ändrats till
Västermalm, enär stadsfullmäktige icke vågat
förgripa sig på denna historiska benämning.
Den tillfälliga träkyrkan nedbrann 1679 och
ersattes af ett annat trähus vid
Handtverkaregatan. Redan 1673 hade dock grunden lagts
till en kyrkobyggnad af tegel efter arkitekten
Matthias Spihlers ritning, men först 1688 var
denna färdig till invigning, hvilken egde rum
på första adventssöndagen, och lät Karl XI
då uppkalla kyrkan efter sin »huldrika gemål»
Ulrika Eleonora. Kyrkoherde var då
Nicolaus Anberg, förut pastor vid Finska
församlingen. Kyrkan var dock täckt endast med
ett brädtak och täcktes 1755 med järnbleck,
men 1757 var kyrkhvalfvet färdigt. Först
1809 företogs ombyggnaden och fullbordades året därpå, men tornet var ej
riktigt i ordning förr än 1813, då det på Kristi himmelsfärdsdag invigdes.
Äfven Kungsholms församling är ett regalt pastorat. Den nu
varande kyrkoherden är hofpredikanten E. M. Schultzberg, tillika
regementspastor vid lifregementets dragoner och predikant vid
Serafimerlasarettet, hvilken i ett fjärdedels århundrade innehaft sin befattning
såsom kyrkoherde. Församlingen har, oaktadt sin stora folkmängd,
endast en komminister, således blott två ordinarie prester, samt en
pastorsadjunkt. Kyrkoherdelönen är 5,330 kr. Komministerns 3,100.
 |
| E. M. Schultzberg. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
