Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. I kyrkan och bönesalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
excercisfält, breda gator, höga hus och alt som företrädesvis
kännetecknar nya Stockholm. Af de nämda 1,636 hektarerne ligga 206 inom
stadsplanen. Folkmängden var 1855 icke fullt 16,000 personer, 1880
något öfver 31,800 samt vid 1887 års slut öfver 43,000 på hela området.
År 1656 beslöts att en kyrka skulle byggas för amiralitetsförsamlingen,
hvilken sedan 1629 haft en liten kyrka på Kyrkholmen, där nationalmuseum nu
står. Grunden lades 1658. Ritningen var af Jean de la Vallée. Brist på
medel gjorde dock att företaget afstannade och icke ånyo företogs förr än 1730
och då efter en af Göran Adelcrantz utarbetad plan, som ändrades något af
Nicodemus Tessin och visade en regelbunden åttkant. Fyra pelarpar bilda genom
hvalf mot yttermurarne en omgång och uppbära mot det inre en kupol, hvars
inre del upplyses af 16 kopplade fönster. Under tiden hade en träkyrka
uppförts, 1670, längs Storgatan, mellan n. v. norra kyrkogårdsingången och hörnet
af Artillerigatan, och Ladugårdslands befolkning, som då skildes från Jakobs
församling och fick magister Jonas
Gravander till kyrkoherde, begagnade denna kyrka
af trä. Den nya tegelkyrkans byggande
påskyndades dock så mycket, att hon kunde
invigas den 21 aug. 1737 och fick namn
efter Hedvig Eleonora, grundläggarens, Carl X
Gustafs gemål. Det tyckes dock som hade
man någon tid ämnat kalla kyrkan Karl
Gustafs. Den gamla träkyrkan borttogs, men
på platsen skräpade en stor och klumpig
klockstapel ända långt in i senare delen af
vårt århundrade. Den nya kyrkan var
fullbordad, med undantag af
kupolöfverbyggnaden, hvilken, redan tillhörande den första
planen, ej kunde utföras af brist på pengar. Men
en allt lifligare önskan gaf sig till känna, att
kyrkan måtte förses med en annan
öfverbyggnad, mera värdig den för öfrigt vackra byggnaden än den som gifvit upphof
åt spenamnet »bränvinspannan», såsom kyrkan benämdes på folkspråket för sin
sagda redskap ej alldeles olika taktäckning. Sedan en församlingsbo skänkt
15,000 rdr, framstäldes och dryftades åtskilliga förslag, af hvilka ett, utarbetadt
af hofarkitekten Malmberg efter Scholanders ritning, antogs och utfördes i
samband med en grundlig reparation af kyrkans inre. Tornbyggnaden började på
hösten 1865, verkstäldes af byggmästaren A. P. Nilson, och vid slutet af
augusti 1866 var arbetet fullbordadt. I september sist nämda år refs klockstapeln.
Det gamla kyrkoherdehuset i hörnet af Ladugårdslandstorg och Storgatan refs
1883, då ett nytt boställshus för församlingens prester uppförts vid Jungfrugatan.
Församlingen är regalt pastorat med en af kungl. maj:t tillsatt
kyrkoherde, två af församlingen valde komministrar och två
pastorats-adjunkter, jämte ett par af kyrkoherden antagna pastorsadjunkter.
Kyrkoherden, d:r G. O. Lagerström, utnämdes 1886. Lönen är 8,000
kr. Hvarje komminister har 4,500 och pastoratsadjunkterne 3,000.
 |
| G. O. Lagerström. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
