Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. I kyrkan och bönesalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
protestanter och katoliker fredligt vid hvarandras sida, och statskyrkans
presterskap har mera sin uppmärksamhet riktad på baptister,
metodister och andra friförsamlingars bemödanden att göra proselyter.
Stockholmarne af statskyrkan besöka gerna Sancta Eugenius kapell
vid Norra Smedjegatan för att där få höra vacker kyrkmusik, i
synnerhet vid de större kyrkfesterna och allra mest på Påskdagen.
Kapellet är då högtidligt upplyst och prydt med en stor mängd lefvande
växter samt långt innan högmessan börjar fullsatt af dem som
lyckats skaffa sig inträdeskort. Messan firas med den romersk-katolska
liturgiens hela glans, och man får vanligtvis höra stycken ur
Foronis sexstämmiga sångmessa samt Ahlströms ståtliga »Cantate
Domino canticum novum» eller den förstnämdes stora C-durs-messa för
kör, soli och orkester, alt utfördt af sångare och musici som till
större delen icke tillhöra den katolska församlingen, men af denna
anmodas biträda.
Det torde nog vara Sancta-Eugenia-kapellets föredöme som
förmått statskyrkan att nu mera anordna vacker musik på stora
helgdagar, t. ex. då i Klara kyrka på påskdagen sjunges Händels »Zions
dotter», i Storkyrkan samt i Jakobs och Ladugårdslandets kyrkor på
samma dag Rolles »Frälsta verld», i sist nämda kyrka dess utom
Jomellis »Halleluja», i Katarina »Påsksång» af Melchior Vulpius, i
Maria Herman Bonickes »lofsång» för kör, solo och trio, o. s. v.
Äfven långfredagen, hvilken i katolska kyrkan icke är någon stor
helgdag, firas i våra lutherska nu mera med vackra musikstycken,
och i allmänhet har vår kyrkmusik i Stockholm vunnit mycket under
senare år. Maria församling har en särskild kör!
Efter reformationen hade katolikerne i Stockholm ingen privilegierad kyrka
eller annat tillfälle till gudstjänst än i husen hos sändebuden från katolska hof.
Genom »tolerance-plakatet» af den 24 jan. 1781 infördes dock fri religionsöfning
åtminstone till viss grad, och romerska kurian begagnade sig snart däraf
samt hitsände d:r Paschalis Oster såsom vicarius apostolicus. Till katolsk
gudstjänst uppläts ett rum i norra flygeln af stadshuset, och där firades messan
första gången påskdagen den 11 april 1784;. Det katolska kapellet stannade där
i mer än femtio år. Länge hyste församlingen den önskan, att få sig en riktig
kyrka, men önskan kom ej till verkställighet förr än 1834, då den året förut
hitkomne apostoliske vikarien J. L. Studach tog saken om hand. Församlingen
inköpte då en tomt vid Norra Smedjegatan för 25,000 rdr banko, insamlade
genom kollekter och frivilliga bidrag af trosförvandter inom och utom landet.
Insamlingen fortsattes, och genom drottning Desiderias samt kronprinsessan
Josefinas frikostighet erhöllos medel att börja byggandet, hvilket fullbordades
under biskop Studachs verksamma ledning. Den nya kyrkan, Sancta-Eugenia-kapellet,
invigdes den 16 september 1837.
År 1865 lades grunden till en tornbyggnad, hvarmed församlingen ville
pryda sitt kapell. Men den 23 maj 1866 nedstörtade det under byggnad
varande, då till 102 fots höjd hunna tornet, och tjuguen personer omkommo vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
