Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. I kungl. biblioteket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
huru han skulle bära sig åt för att söka en klockarebefattning.
Emedan dessa tjänstemän lefva bland och handskas med så mycket böcker,
anses de af många såsom lexikon, i hvilka hvar och en har rätt
att slå upp efter behag.
Rekvisitionen går med den vid lånedisken befintliga hissen upp
till en högre våning, så vida det gäller utländsk literatur, och den
begärda boken kommer snart neddansande med samma lägenhet eller
hemtas den, om det är en svensk bok, från ett inre rum i
bottenvåningen och bäres till den vid sitt bord afvaktande rekvirenten. Det
är alltid »ferm expedition», ofta med ett helt tjog böcker till en
enda plats.
Har man så kommit i besittning af hvad man åstundat, kan man
alldeles ostördt öfverlemna sig åt studier ända till klockan tre, då
biblioteket stänges. Fullkomlig tystnad råder i den stora salen. Skulle
något högljudt samtal någon gång afhöras, nedtystas det genast genom
vänlig erinran från tjänstemännen. Det är nästan såsom vore man
i ett trappistkloster, men ett mycket angenämt trapisteri med
bokskatter rundt omkring sig och frihet i alt annat än den högljudda
yttranderätten.
Behöfver man lexikon, biografiska, historiska eller andra
handböcker och hjälpredor, finner man ett rikt referensbibliotek på
läsesalens hyllor, där man eger rätt att själf betjäna sig. Men på salens
gallerier må man ej uppträda. De där förvarade böcker, i allmänhet
tillhörande utländsk literaturhistoria, bibliografi och typografi,
begagnas endast efter rekvisition.
Biblioteket besökes af olika samhällsklasser, från och med
medlemmar af regeringen ända till gardister och artillerister. I
allmänhet torde det vara verklige forskare, skriftställare, bokmakare och
studerande som utgöra de besökandes flertal, unga och gamla, män
och kvinnor, om hvarandra. Ännu för några år sedan syntes Anders
Fryxell ofta i läsesalen, och det är icke så länge sedan man där
fick se P. E. Bergfalk, hvilken fortfarande egnar sig åt vetenskaplig
forskning. Häfdetecknaren F. F. Carlson var ända till kort före
sin död trägen gäst. Hans Forssell synes där ofta. Professor G.
Saloman arbetar flitigt för sina undersökningar i forntida konst, och
P. O. Bäckström egnar sig med ungdomlig ifver och rastlös ihärdighet
åt sina historiska forskningar.
Doktor Ahnfelt har sitt högkvarter längst upp i öster. På en
mera central plats sitter Birger Schöldström och skapar af gamla
tidningsnotiser, visor och annat småtryck med flitig och konstförfaren
hand en hel rad förbiskymtande skuggor, sätter i hop camera-obscurabilder
och manar stundom fram en återuppstånden skämtare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
