Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. I kungl. biblioteket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skönliteratur, äfven arabisk, såsom »Tusen och en natt» m. m., kinesisk och
japansk, den sistnämnda i 1,050 nummer, hemförd af Nordenskiöld.
Här, liksom på svenska afdelningen, har man stält teologien högst
och ordnat den på öfversta botten, der man ock finner kyrkohistoria,
filosofi, naturvetenskap och matematik, medicin, krigsvetenskap samt
till och med »sport», förutom tidskrifter, en storartad samling, af
hvilka några ock finnas på gallerierna i läsesalen samt de nyaste
uppstälda till fritt begagnande i själfva denna sal.
Vi tränga, med vederbörligt tillstånd naturligtvis, in i bibliotekarien
Wieselgrens arbetsrum i öfra våningen; personen är känd inom
och utom biblioteksverlden. Harald Wieselgren ingick i k. bibliotekets
tjänst redan då han ännu icke var mer än 19 år gammal, och
det är trettio år sedan han där befordrades till andra amanuens. Tre
år därefter vardt han förste amanuens, hvilken tjänst han innehade i
sexton år; och sedan 1877 är han bibliotekarie. Det är de yttre
dragen af hans verksamhet i biblioteket, men skulle denna skildras
som sig bör, fick skildraren ett styft arbete, ty den verksamheten är
på det närmaste förenad med bibliotekets utveckling under de två
senare årtiondena eller ännu längre.
Nu kommer bibliotekarien mot oss, fryntlig och välvillig, och
håller genast ett föredrag på stående fot om handskriftsamlingen, för
hvilken han är föreståndare och som, såsom förut nämts, är
förvarad dels i förevisningssalen, dels i d:r Wieselgrens arbetsrum
i öfra våningen. Under det han håller sitt föredrag, lägger han ock
för oss en hel mängd rara handskrifter, öppnar skåp och låter oss
skåda in i de hemligaste gömslen samt inviger oss, så godt för den
profana fattningsgåfvan sig göra låter, i dessa gömslens och dessa
gamla skrifters höga betydelse, från och med den gamla, af torfrök
svärtade isländska Homilieboken från elfvahundratalet till och med den
tre hundra år yngre Arvid Trolles lagbok, der Erik Trolle, Arvids
son och ärkebiskop Gustafs fader, gjort några egenhändiga anteckningar
om att fördrifva råttor, och kan man äfven få se den ännu
yngre Olaus Petri »tänkiebok», hvilken icke, såsom det uppgifvits,
innehåller några »memoarer» af vår reformator, utan helt enkelt är
Stockholms rådhusrätts protokoll under de år Olaus Petri var
magistratssekreterare och då, åtminstone under 1524, Peder Hård var
fogde, Larens Larensson och Ivar Ivarsson voro borgmästare samt
stadskamrern hette Anders Bottenkar, och stadsnotarien, »scrifferen»,
nöjde sig med namnet Nils.
I sådana gamla handskrifter skulle äfven lekmannen under den
lärde bibliotekariens handledning kunna studera hela vår gamla literatur
och dermed en god del af vår odlings utveckling ända till 1500-talets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
