- Project Runeberg -  Nya Stockholm /
463

(1890) [MARC] Author: Claës Lundin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIV. I literära kretsar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utropar kanske nu någon af de gamla som icke vill erkänna de
egenskaperna hos vår tids. Må man dock icke förhasta sig i sitt omdöme!
Om sedligheten uppfattas något besynnerligt och kanske hos en och
annan af de unga icke mätes efter rätta måttstocken, kan dock ej
nekas, att allvaret är lika stort som hos tretio- och fyrtiotalens
författare, må hända också något större. Detta gäller för öfrigt ej blott
literaturen, utan äfven konsten. Det är kanske litet för mycket allvar
någon gång, och det kan ju lätt öfvergå till tyngd och tråkighet.

Sällskapet, där vi för tillfället befinna oss, är dock visst icke
tråkigt. Herrar och damer, de flesta personer af pennan, några få
konstnärer, samtala lifligt i spridda grupper. De äro af olika ålder,
men de allra flesta räknas till de unga, äfven om prestbetyg och
ansigtsrynkor vittna om att lifvets ungdomsår äro för länge sedan
förbi. Att det i hvad fall som hälst är ett lifaktigt samkväm, finner
man snart. Någon gång varder samtalet allmänt, och en fråga af
mer än vanligt intresse dryftas gemensamt. En annan gång, men det
hör till undantagen, läser en af sällskapet upp något ur sitt nyaste,
ännu ej utgifna arbete. Materiel välfägnad saknas icke, men
betraktas aldrig som hufvudsak, och det var under några år en
öfverenskommelse mellan familjer med literära medlemmar, att de skulle
ömsevis sammanträffa hos hvarandra och dit inbjuda äfven utom stående
personer med literära intressen, men vid hvilka tillfällen den
materiela välfägnaden skulle inskränkas till det minst möjliga. Denna
öfverenskommelse, hvilken dock icke alltid iakttogs i hela sin stränghet,
gaf upphof till skämtnamnet »svältringen». Dennes aftnar voro
lifligt eftersökta, och på dem svalt man hvarken lekamligt eller
andligt. Det var literära salonger af ganska stort intresse.

Vi inträda en afton hos en af våra mest framstående
författarinnor. I hennes lilla salong är det fullt med skriftställare af
båda könen. Där synes »unga Sverige», men många ock af andra
literära riktningar, i allmänhet dock, kan man säga, af frisinnade
åsigter. Det var i synnerhet vid medlet af årtiondet och under ett
par därpå följande år som det var allra lifligast i denna salong, liksom
då märktes största lifvet och äfven största bullret i vår literatur.

Under det föregående årtiondet hade den nyare literaturströmningen
icke hunnit riktigt fram till våra trakter. Det var endast en och
annan våg som skvalpade upp vid stranden. Allmänheten var nöjd
med den Snoilsky som framträdt i de första dikterna och sonetterna
samt med Wirséns och Edvard Bäckströms lyrik. I de literära
kretsarne nöjde man sig med att klaga öfver den tvinande alstringen
på vitterhetens fält, hvilket dock icke hindrade hvarken Lea, Frans
Hedberg eller flera andra att dikta såsom de hade diktat både tio och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:53:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nyasthlm/0477.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free