- Project Runeberg -  Nya Stockholm /
510

(1890) [MARC] Author: Claës Lundin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXV. I muséer och bland konstnärer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

strand», »opponenternas» och »konstnärsförbundets» samt till och
med konstakademiens.

Theodor Blanchs konstsalong är ett neutralt område för olika
konstskolor, en plats där man på ett ställe och inom kort tid kan
göra sig förtrogen med det mest utmärkande inom skiljaktiga
konstriktningar, en salong, dit det öfriga Europa kommer för att visa oss
hvad det i konstafseende kan ha att bjuda.

*     *
*



Det är klubb i afton. Vi befinna oss i ett långt rum, så mycket
kunna vi se, till större delen upptaget af ett nästan lika långt bord,
och kring detta skönjas några otydliga linier af människoanleten, som
sväfva i molnen. Det är tobaksrök som bildar molnen, tunga, nästan
ogenomskinliga och likväl verka de ej nedtyngande på sällskapet. Det
hör man, och har man väl hunnit vänja sig vid denna molnhöljda
synkrets, upptäcker man icke få glada ansigten och nästan lika många
flaskor med välkändt innehåll, glas, en väldig pokal, pipor och cigarrer,
alt i målerisk blandning, i fria grupper på det med karduspapper
dukade bordet, redan till stor del täckt med lustiga figurer, stundens
fria hugskott, behagfullt framstälda i krita och blyerts. En mera
konstnärligt tilltalande bordduk torde man få söka efter. Den skäres
ock sönder innan aftonens slut, och många af bitarne förvaras i
klubbens samlingar, af hvilka åtskilliga för tillfället pryda väggarna
jämte några medlemmars vapen, det hela en högst karakteristisk
utställning.

Konstnärsklubben heter sällskapet, och af konstnärer består det,
idel manlige. Klubben är nämligen så gammal, öfver tretio år, att
den härstammar från den tid, då kvinnor icke ens fingo deltaga i
akademiens undervisning, mycket mindre ansågos värdiga att vara
med i herrarnes samkväm... Nå ja, här är fullt med manlige
konstnärer.

Där uppe vid öfre bordsändan lyser ett gladt anlete, skälmska
drag och kvicka svarta ögon. Det är medaljgravören Adolf Lindberg,
som var sällskapets ordförande i några år, men i början af
1889 drog sig undan från anförareplatsen för att likväl vara lika glad
och lika outtröttligt roande i en inom klubben mindre bemärkt
ställning. Nu är det ett ännu mera markeradt ansigte som synes på
ordförandeplatsen. Det tillhör professorn, frih. G. Cederström, som förde
Karl den tolftes lik från Paris innan han ännu lärde oss känna
marskalkinnan Booth på en fransk krog och som nu är lika god
stockholmare och tänker mest på väggmålningar i nationalmuseum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:53:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nyasthlm/0524.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free