Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXII. Nutidsstiftelser och Nutidsskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
simuppvisningar. Inom Ladugårdslands församling bestredos utgifterna först af fru
M. Ekman och okänd gifvare.
Matunderstödet har sedan fortsatts, och år 1888 erhöllo omkring 2,200 barn
middag, en del hvarje, de flesta hvar annan dag. Vid Storkyrkoförsamlingens
folkskola betalar hvarje barn 5 öre för sin middag, en åtgärd som funnits
riktig och förtjänar efterföljd.
Vid slutet af 1889 stod Kungsholms nya folkskolehus färdigt att
mottaga bortåt ett par tusen barn. Det är bygdt i en synnerligt
tilltalande stil efter ritning af Isæus & Sandahl och ligger vid ändan af
Fleminggatan, ända ut i skogsbrynet, friskt och vackert.
I en annan utkant af Stockholm uppfördes också i slutet af 1880-talet
ett folkskolepalats, nämligen det vid slutet af Roslagsgatan, invid
Bellevue bygda, men vid årtiondets utgång ännu ej fullbordade Johannis
folkskolehus, för hvars intressanta arkitektur man har Carl Möller
att tacka.
Hufvudstadens församlingar sky inga utgifter för att göra de
lokaler i hvilka undervisning meddelas ändamålsenliga och äfven
prydliga, hvilket senare icke är utan godt inflytande på barnasinnet.
Företrädesvis söker man att göra dem sunda, och en jämförelse i detta
afseende med tillståndet för till och med blott få år sedan visar bäst
i hvilket framåtskridande vi befinna oss.
Det är ej mer än tio år sedan professor E. Heyman undersökte luftens
beskaffenhet i Stockholms skolor, och hvad han då fann var just icke
glädjande för människovännen.
Bland andra undersökte han folkskolehuset vid Skärgårdsgatan, där det ej
fans någon särskild anordning för luftväxling. Vid en undersökning, som
ingeniör K. Sondén, hälsovårdsnämdens kemist, hösten 1889 verkstälde på samma
ställe, befans att i en lärosal, där kolsyrehalten 1879 efter två timmars
undervisning stigit till 4,30, utgjorde den nu endast 1,20 efter fyra och en half timmars
undervisning. Mängden af evakuerad luft visade en omsättning i timmen af mer
än fyra gånger lokalens rymd, och något drag kunde dock ej märkas. Skolrådet
hade vidtagit åtskilliga förbättringar och försett lärosalarne med så väl
evakuerings- som friskluftstrummor och sugrör öfver gaslågorna.
Detta är i ett gammalt skolhus. Att det i de nya byggnaderna är redan
från början väl sörjdt för luftväxlingen, finner man bland annat vid besök i t.
ex. Katarina folkskolas.
Lärjungarnes antal i Stockholms folkskolor har under 1880-talet stigit från
omkring 10,000 till öfver 19,000, af hvilka något öfver 2,000 i söndags- och
aftonskolorna. Lärare och lärarinnor äro öfver 500, och af dessa utgöra de
senare omkring fyra femtedelar.
År 1863, då ny inspektor tillträdde sin befattning, bestod folkskolan af tre
klasser, nu af sju. Lärare- och lärarinnelönerna ha ökats från resp. 900 och
500 till resp. 1,400 och 1,100 (minimum).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
