Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 14
ILLUSTUEIIAD BA1LNTIDNING.
119
P re num era>n ter nes s i da.
Huru skorporna lärde gossen att
läsa.
Djupt i skogen i en liten stuga bodde en lattig
torpare med sin hustru och sina många barn.
Deras far och inor hade aldrig lätt liira sig läsa och
kunde derför ej heller lära sina barn. så att deras
äldste son. Janne, som var nio år, ej ens kunde
bokstäfverna.
En dag då det ej mera fans en enda kaka bröd
i torpet, sade Jannes mor till honom: Nu, kära
Janne, måste du gå till bvn och skaffa oss bröd
till qvällen. Det fins ej ett enda qvar och innan
far åter hinner förtjena litet med sitt arbete,
skulle vi hungra ihjäl.
Janne tog på sig sin slitna tröja och gick. När
hau gått ur gård i gård kom ban slutligen till
prostgården och steg in i köket. Köksan, som var
ensam derinne; vägrade att gifva honom något
och afvisade honom ovänligt. Han bann likväl
icke gå, innan en dörr öppnades och prestens
12-åriga lilla Elin trädde in. Hon frågade af köksan
hvem gossen var och hvad han ville. Upplyst
härom sprang Elin in till sin mamma och frågade
om hon ej finge gifva honom en kaka bröd och
tillika bedja honom komma i barnkammaren for
att se på hennes leksaker. Hennes mor lotvade
detta, och Elin sprang glad till köket och had
lilla Janne komma in. Derefter visade hon honom
sina mänga leksaker ocb sedau ban forvåiad
betraktat dem, fäste sig hans blickar vid en korg
med skorpor, som Elin qvarglömt på bordet, då
hon hade främmande. Elin. som tyckte det var
roligt att visa Janne alla sina skatter, begynte
nu visa houom sina bilderböcker och frågade
honom <m han kunde täsa, hvartill lian nekade.
Elin pekade då på ett O och frågade hvad det
liknade. Janne funderade en slnnd och sade
der-elter: — månen. Sedan pekade Elin på ett ß och
frågade hvad det liknade. Då svarade gossen:
— det liknar tvenne magar. —
Elin lärde honom att uttala bokstäfverna, och
då ban kunde det, gaf hon honom en
skorpa-Hon 1’ragade om hau ej ville komma till prost-
gården två gånger i veckan, så skulle bon lära
honom läsa. och för hvarje bokstaf hau lärde sig
lofvade hon gifva honom en skorpa. Lilla Janne
blef mycket glad och sade att han nog skulle
komma, om ban blott fingo lof af sina föräldrar.
Janiy?s föräldrar gåfvo glada sin tillåtelse, och
Janne läste sä flitigt, att ban innan kort kunde
bela alfabetet. När ban gick hem från sin skola
brukade ban under vägen sjunga: a, b, c, d!
Janne lärde sig snart att läsa, till stor glädje
för sig sjelf och sina föräldrar, som voro så
innerligt tacksaina mot Gud, som styrt, allt så bra
för lilla Janne.
— Thora i Parkauo.
Bref under vingen.
Agnes Ii. Din lilla helsning kom for sent till
Johanna dagen, men Sländan berättar för Hanna
M. i Jokkas, att hon höll på att få riktigt
dråpeliga namiisdagsverser. Din toregående sändning
åter kom medan trollsländans Red. var ute och
reste. Tack. Det var så roligt att böra oin er
glada majfest. Här fins en fli> ka, som mycket
gerna skulle skrifva till dig. Skrif någon gång till
Elsa N., sä tår du säkert svar. - - Begges eder vän
iSläudan.
O. F. Ii. De utebli! na numrorna äro afsända.
Lösningarna riktiga. Tack.
Edith och Helmi. Ni ha löst uppgifterna i N:o
18 alldeles riktigt. Tack tör det sända.
— rooth. Riktigt, Glöm ej bort en annan gång.
Afaiju. Aino. Kuben. Tack! Öfversättningen
skall med några smärre ändringar införas längre
fram. Sländan t3’cker om den.
Hjalmar T. Åbo. Alldeles rätt. Gissa på barn!
II. K. liva. Jlerlha. Tack för säuduingen, som
nog skal) införas. Versuppgiften.. löst på ett
lör-trättligt sätt, ingår i dagens nummer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
