Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 NYA TROLLS LÅNDAN. N:o 21
hadè några böcker bredvid sig, bläddrade
trött i en af dem och föll derefter åter
tillbaka mot kudden. Han såg ut att vara lång
och kraftigt bygd, ehuru sjukdomen urgräft
kinderna och försvagat lemmarne.
Det var Daniel Ilammar. lian var
konvalescent efter en svår lunginflammation och
hade först (le senaste dagarne fått lof att
half-ligga på en soffa. Han måste läsa. hexorna,
de försummade lexorna inartërade honom,
så mycket mer som ban ej ens som frisk
hade håg och lätthet för att läsa. Men han
hade en piske på ryggen, en plske soru dref
honom att anstränga sig till det yttersta med
de studier, som alls icke intresserade honom.
Redan tidigt hade ban förlorat sina
föräldrar. Han upptogs af sin ende
morbroder, en despotisk, hårdhjertad man, som
ansåg sig hafva rätt att behandla gosseu med
ytterlig stränghet endast derför, att denne,
ett, ensamt värnlöst barn, lagts som en börda
på honom. Daniels motvilja för läsning
ökade hans missnöje, och när gosseu vid 14 års
ålder stannade qvar på klassen, blef
inor-brodren så förgrymmad, att hau hotade taga
honom ur skolan och skicka honom till
ka-dettkåren.
Men om det fans något för hvilket gossen
var ännu mera rädd än för latin och
grekiska, så var det militärlifvet. Han hade en
oförklarlig afsky derför. Hans håg låg ät
konstnärskallet och ban hade utpräglade
anlag för måleri och skulptur. Men detta
ville morbrodren icke höra talas om: läskarl
eller militär, andra banor funnos ej till för
honom.
Och Daniel läste ined trögt hufvud och
tungt hjerta. Det som han sträfvade till,
låg oåtkomligt i ett aflägset fjerran.
Hvarenda liten förseelse i skolan, en anmärkning
på betyget närmade den stund, dä ban såg
sig bortryckt ur kamraternes krets och
inkastad på en bana som ban afskydde.
När han åter med en trött suck slagit
igen boken och lutat sig mot kuddarne,
öppnades dörren och Arvid Bloinfelt trädde in
rask och munter med en packe böcker under
armen.
— troddag, kammarjunkare! sade ban
och slog sig ned vid kamratens siiug. —
Hur står det till? Du är glåmigare än en
utdansad flicka. Låter morbror dig svälta?
— Ocb Arvid rynkade ögonbrynen.
— Nej, men läsningen tar lifvet af mig.
Och så den der oron. Kommer jag icke upp
i vår, så gör morbror allvar af sin hotelse.
— Prat. Visst kommer du upp. Vi skola
hjelpas åt. med lexorua, bara du nu får litet
mera kött på benen. Se här har du en
apelsin, kör den i dig och se glad ut, min vän.
Dauicl smålog, lian kände sig mindre
nedslagen och misströstande, så snart Arvid
var hos honom.
— .lag kom egentligen för att säga dig
morgondagens lexor — fortfor denne. —
Men hvad ser jag — och han betraktade
småleende ett papper, fullt itädt med
menniskor och djur, hvilket var instucket i en af
Daniels böcker — luir Buonarotti varit
framme igen?
Kamraterne kallade Daniel på skämt efter
den store italienske bildhuggaren, när de
kommo underfund med hans fallenhet, att
peta i gips och lera.
Ja, liuonarotti öfverfallet- mig alltjemt
och kör Virgilius på porten — sade Daniel
med ett försök att skämta. — Men hvad
höres från skolan och kamraterna?
Blomfelt kände att han rodnade, när han
i sorglös ton svarade: — åh, ingenting
särdeles. Plato har fått. krux i tliemabokcn,
och knäbyxan har hållit föredrag 0111
aktningen mot lärarne, och . . .
— Ja, ban är nu alltid så fullkomlig —
afbröt Daniel, — allvarsamt menadt,
fullkomlig. livad skulle hau sagt, om han sett
mig rita rektor med svans ocli apfasoner?
Han skulle utmanat mig till duell! . . Du
har väl bränt upp det dumma papperet, så
det icke kommer för någons ögon ?
Blomfelt var illa till mods. Papperet hade
blifvit i rektors ego. Han kunde icke svara
annat än:—oroa dig icke. — Och för att blanda
bort saken tog hau en bok för att utpricka
lexan-
Han hade ingenting nämnt för kamraten
om uppträdet i går och sitt stränga straff,
icke heller, att hau i morgse på knäbyxan»
uppmaning infunnit sig utanför rektors
bostad för att hindra den tilltänkta serenaden.
Kamraterne voro redan sandade, försedda
med allehanda oljuds-instrumenter, ocb kunde
endast med möda afhållas fråu sitt företag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
