Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
NYA TIIOLLSLÅNDAN.
N:o ’21
gar och sina strider, men alltid kom han
tillbaka till att tala om den tröst, som han
midt i sitt bekymmersamma lif ocli sin
ensamhet haft af sin hvita pudel, och lian
tröttnade ej att förtälja de många bevis på
innerlig hängifvenhet, som denne hans
fyrbente vän gifvit honom under alla de år han
haft den hos sig.
„Nu är han borta", utbröt ban, i det ban
åter sjönk tillhopa af förtviflan, „och nu är
jag på allvar ensam och öfvergifven".
Den medlidsamma grannkvinnan rördes
djupt af den gamle mannens sorg. Hon
vände sig till välgörande människor och
påkallade deras bistånd, som man också var
villig att lämna. Men hjälpen kom för sent.
Den gamle F. slöt sina ögon redan samma dag.
Glöm inte bort småfoglarna!
När kölden kommer och djup blir snön,
Glöm inte de små i nöd.
Som kvittra från i sig gren sin bön
Om ett korn af ditt öfverflöd!
Hur ringa den vara må, din gärd,
Och arm, den som ber, hvad mer?
Den ijåfvan i alla fall mest är värd.
Som varmaste hjärtat ger. V.
Sländans vänner.
Förläggaren till er lilla tidning önskar dess
upphörande nästa år. Prenumeranternas antal
har nedgått och Sländan bär sig icke. Vilja
ni säga henne farväl med detta är, eller
vilja ni arbeta för hennes utkommande också
år 1892?
För att. lefva, behöfver Sländan 500
prenumeranter, men har nu endast omkr 400.
Om alla de, som hålla af Sländan, kunde
skaffa e/t prenumerant till, vore hennes
tillvaro säkerstäld. Försök hvad ni kunna; cn
gång förut ha ni räddat Sländans lif.
Prexiumerantemes; sida.
Mirre och Trolle.
Nu skall jag skrifva till Sländan en liten berättelse
om våra kissor. Den eua är stor till växten, svart och
hvit till färgen och heter Mirre. Den andra är en liten
grå och hvit unge och den heter Trolle. Den stora
var borta i somras flere månader ocli pi hüsten en
vacker söndags förmiddag kom den hem och säg in
genom fönstret och stor glädje blef det när Mirre kom,
den visste äfven att genast hoppa upp på mammas hvita
täcke, där den brukade sofva om dagen. Trolle fick
nil en gammal farbror att leka med. Men ibland vill
nog Mirre vara litet härdtassad med henne, sä hon
mäste jama ynkligt. Men bara man säger Mirre, sa
lyftar den sakta borl tassen uch springer undau henne,
men Trolle springer efter och sä börjas samma lek igen
pänytt. I förrgår om kvällen dà första snön kom skarp
och hvass, blef Trolle mäkta förbluffad da hon kom ut
och fick snön pä nosen. Hon skakade pä baktassarna
och skyndade sig fort in. Nu var berättelsen slut.
Arne S ar.
Barnsligt missförstånd.
Det var engång två syskon, Lennart och Einmi.
Lennart var 4 och Kmmi 3 är. Deras mamma var sjuk
och barnen fingo ej bullra i barnkammaren, som làg näst
intill mammas rum. Det var mycket svårt för dem att
i vara stilla, ty de voro ena sinà vildbasare, lin dag
gingo de bedröfvade till sin pappa och frågade: — Tror
pappa, att mamma snart blir frisk? — Vi ska’ hoppas
Jet — svarade pappa, llanien gingo tillbaka i sin
kammare. När de lekt en stund, sade Kmmi: hvarföre sa’
pappa, att vi ska "hoppa.- sä blir mamma frisk ? — Jo,
— svarade Lennart tundersam: — Han menade visst
att mamma blir frisk, om vi hoppa ned från något.
— Na, vi ska då hoppa, sade Kmmi. — Jag hoppar
från en stol, men du, som är stor, får hoppa frän
bordet. — Den ena klef upp på en stol, och den andra
pä bordet och hoppade ned pa golfvet med en duktig
duns, så att mamma, som just hade somnat, vaknade.
Då pappa kom in för att se hvad som var a fSrde,
sprungo de hvardera emot honom och ropade: I far
mamma nu blifvit frisk ?
Deras mamma blef nog frisk och om ej barnens
hoppande var orsaken därtill, såg man ändnck dera> goda
mening. (Kili.)
Bref under vingen.
Hvit- och\ Blåsippan. Jag vill mycket gänia skrifva
till er, jag tycker det är sa roligt att göra bekantskap
med Sländkamraterna. Lainé.
/•ja/ar. Ja nog ..känner jag Mascha, men — inle
känner hon mig. A’ int’ de’ underligt?
— ju — ju.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
