Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12i»
nya trollslända ti.
N:o 15 & l(i
Så modig och oförskräkt som Cajus också
värkligon var, visade han sig dock i ett enda
fall fullkomligt modlös och lull af darrande
förskräckelse, nämligen vid åsynen af en —
fårskock. — Det hade likväl funnits en tid,
då han i hjärtlöst öfvermod jagat de stackars
fåren till och med mången gång till döds.
Flere klagomål öfver denna hans
jaktlystnad hade blifvit framförda till hans
husbondfolk. Och så beslöts att försöka böta
honom härför. Botemedlet ordinerades af
ladugårdspigan, hvilken själf till största delen
utförde experimentet.
Nedanför dörren till fårkättan, soin låg
högt, stäldes en balja, i hvilken Cajus tvangs
att ..kuscha"; där ofvanpå bands en gammal
grind, hvarefter dörren till kättan öppnades
och fåren motades ut. Vid åsynen af det
märkvärdiga hindret vid dörren och sin gamla
fiende under grinden, stannade de förskräkta
fåren några ögonblick, stampande och
stirrande, och hoppade därefter det ena efter
det andra med de vildaste skutt öfver bela
tillställningen.
Och under tiden låg Cajus därunder,
darrande och förskrämd, göraude fruktlösa
försök att befria sig ur den nesliga
fångenskapen. Medlet hjälpte emellertid, och
skräc-keu för får följde honom sedan hela lifvet.
Mote Guj.
(Skildring frän Indien af K. Kipling.)
-jl&jet var engång eu plantageägare i
cj^; Indien som gärna ville rödja upp
ett stycke .skog för att plantera kaffe. Då
ban huggit ned alla träden och bränt upp
dem, stodo stubbarna äunu kvar. Dynamit
är dyr och att bränna dem, läkte för länge.
Det bästa medlet till stubbränsning är det
yppersta bland alla djur, elefauteu. Antingen
rycker hau upp roten med sin snabel, eller
drager ban upp den med tåg Därför hyrde
också plantageägaren två uch tre elefanter i
gängen och begynte arbetet. Den bästa af du
tre elefanterna tillhörde den allra lataste af
förarne, mahouter, soin de bär kallas, och
detta utmärkta djur hette Mote Guj ljuder
en iufödd ind:sk styrelse skulle aldrig en så-
dau fattig stackare, som luahouten Deesa*)
kunnat få behålla en så präktig elefant, som
en furste gärna skulle velat ega, — hans
namn, Mote Guj, betyder också pärla — men
nu, under engelskt herravälde, lick Deesa
oantastad behålla sin skatt. Deesa var en
stor fyllbult När haus snälla elefant hade
förtjenat mycket pängar åt honom, söp han
sig full och misshaudlade Mote Guj och
trampade honom på hans ömma tår på frambenen.
Men aldrig straffade Mote Guj Deesa för
detta, han visste nog att han efteråt skulle
omfamna och smeka honom, gråta och be
om förlåtelse och kalla honom sitt lif och
sin lefver. Och så lade ban sig vanligen att
sofva mellan Mote Gujs väldiga ben, och när
detta skedde midt på landsvägen och Mote
Guj höll vakt öfver honom, så fingo hvarken
ryttare, vagnar eller fotgängare lof att komma
förbi, förr än det behagade Deesa att känna
sig utsöfd.
Men om dagen gick det icke au att sofva,
förtjänsten på fältet var för gotl, för att han
skulle velat mista den. Deesa satt på Mote
Gujs nacke och gaf sina befallningar, medan
Mote Guj arbetade, rykte upp rötter, eller
drog tunga lass med sina väldiga skuldror.
Och Deesa kliade honom bakom öronen och
kallade honom elefanternas konung. En gång
i veckan ledde Deesa Mote Guj ned till älfven,
där den stora kolossen vackert lade sig ned
på ena sidan i det grunda vattnet, medan
Deesa skrubbade houoin ined en kvast af
kokusbast och skurade honom med en
mursten Och Mote Guj förväxlade aldrig
skrapandet af murstenen med den lilla klatscheu
af kvasten, som underrättade honom om att
hau skulle vända sig på andra sidan Diirpä
undersökte Deesa hans ögon och hans fötter
för att se, att de voro friska och lyftade upp
fransarna på hans präktiga öron, för att se,
att där icke var nägot sår pä dein. Efter
undersökningen giugo (le bägge hein, Mote
Guj skinande och beläten, svingande eu 12 fots
gren med sin snabel, och Deesa flätande upp
sitt eget länga vata hår
Eu làug tid gick lifvet på detta fredliga
sätt med god förtjänst, tilldess Deesas onda
lust att rumla vaknade på nytt.
Lilaea |Jibti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
