Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åttoNDE KAPITLET.
129
vänta, en mängd hugskott fara genom henne, de
beledsagas av det ideliga vinet och gnället frän
driv-maskinen. Folk slår i dörrar högt uppe och långt
nere, och hon sätter ofrivilligt samman vad hon läst
och tänkt och hört med det lilla hon sett av den
underliga staden, det blir till ett fantastiskt helt och
gnager likt en envis fil på hennes trötta hjärna. Som
det hemlighetsfulla strängaspelet ur forsen, utgör det
själen i det nyktra, levande sorlet runt om.
— Chicago, du motsatsernas halvvilda stad av lera
och guld.
Men han dröjer så förfärligt, folk från cigarrboden
i kolossens nedervåning böljar lägga märke till henne.
Hon går ut på den mörka Dearborn, blåsten viner
mellan skyskraparnas väggar, det tränges och skrikes
på alla sidor, gatsmutsen når över galoscherna. Pä
ömse sidor om porten stå tobaksskylten, en träindian,
som under vilt grin svänger sin tomahawk, samt en
skyltdocka med rostgula, slankiga kläder. Några karlar
utanför boden se under lugg på henne, där hon går
av och an. En polis med battongtofsen slängande
kommer tvärt över gatan och ställer sig tätt vid väggen.’
Han betraktar henne skarpt. Hon blir rädd, gommen
torkar, hon går framåt trottoaren men vänder om och
styr som dragen rakt på polisen, stammande:
— Jag väntar på min man däruppe.
Polisen ler beskt.
— All right, säger han men står kvar.
Är Töre vansinnig, som låter henne gå här? Han
skall ju endast anmäla sin hitkomst för firman, sedan
21 —171248. Anger ed-S t rand berg, Den nya världen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
