Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
åttonde kapitlet.
nen: Vad betalar ni i veckan? 3 dollars. Tre
dollars: gode Gud, det räcker ju inte till anständig
inackordering och allt annat sedan! Då skrattar den
uslingen, har ni sett judar skratta, herr Hultman?
Det är bara ett enda långt leende grin från panna till
haka, och så säger han listigt: Miss, ingen enda av
våra flickor därute har mer än 3 eller 4 dollars i
veckan, och tycker ni inte att de är nätta och fina?
Jag ger er mitt ord på, att förtjänst inte ska fattas
er, ni är en tillräckligt vacker flicka.
Detta vågade han till en amerikansk flicka, herre,
forstår ni det!
Det blev plötsligt så tyst i det stora rummet högt
uppe mot skyn, att man kunde höra larmet från
gatan djupt under, dovt som hade hovar och klackar
tryckts mot halmtäckt sten.
Helgonmålaren gick fram och åter, från den gamle
kom det väsande hotfullt:
– Bränn dem, stick dem, åh vänta bara.
Det brusade och kokade i Töre, nytt och
gammalt om vartannat
— Ah ja, kan så tyckas, men det far väl vara
frihet, när det ska kallas frihetslandet det här, yttrade
han till slut högdraget.
Som en blixt slog förmannens knutna, seniga hand
ned på stolskarmen.
— Frihet, frihet, blå dunster, vi vill inte ha
européernas teoretiska frihet, herre, utan amerikansk
frihet, inte frihet för gammal ruttenhet på ny mark,
det är löslighet, herre, amerikanerna är det konserva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
