Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lars Gustaf Broomé,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 NYKTERHETSRÖRELSENS BANÉRFÖRARE
inträssant. Efter denna korta presentation lämna vi ordet åt
Broomé:
»Storlogens kaplan, hvars ursprungligen låga men af den
baggbölaren Tiden mycket förhöjda och af brödbekymrens
djupgående plog fårade panna här ofvan skådas, har
egäntligen varit en olycksfågel (till omväxling spefågel emellanåt)
allt ifrån födelsen. Han kom nämligen till världen i sin
nuvarande inkarnation samtidigt med den stora koleraepidemi,
som 7 år i rad (1853—1859) hemsökte vårt land och
grannländerna och som i Danmarks små städer bortryckte nära
halfva befolkningen. När en nyfödd pilt den 17 august 1853
lades ned i den Brooméska släktens uråldriga vagga i
skollärarebostaden till det nyss förut färdigbyggda folkskolehuset
i Vanstad (helt säkert på den tiden det ståtligaste skolhuset
på skånska landsbygden), inlades samtidigt i skolsalen, som
apterats till epidemisjukhus, det första offret inom församlingen
för den importerade asiatiska koleran.
Det tungt flytande skånska blodet och den engelska
flegman ha förenat sig att göra vår man till det tålmodiga väsen,
som så väl lämpar sig för den prästerliga befattningen. (Att
i frid och ro få smälta mat har af gammalt betraktats som en
skånsk prosts förnämsta lifsuppgift.) Släkten är visserligen en
skånsk släkt, sedan medlet af 1600-talet, men Lars Gustafs
farfars farfars farfars far var en engelsk kemist, som vid
nyssnämnda tid öfverflyttade till Sverge och bosatte sig på
gården Snäckestad i Kristianstadstrakten, hvilken gård genom
kemistens dotters giftermål med doktor Leopoldt (farfarsfar till
skalden Karl Gustaf Leopold) öfvergick till nämnda släkt.
Släkten Broomé fortlefver ännu i England, och en Joseph Broomé
avancerade inom engelska armén från trumslagare till
generallöjtnant, och sonsonen blef general.
Den lön af 8 tunnor råg och 6 tunnor korn samt nödigt
kofoder (hälften hö och hälften halm), som på den tid, då Lars
Gustaf växte upp, bestods en skollärare på landsbygden, räckte
ej till att gifva de 10 barnen en lärd uppfostran. De fingo
i detta såväl som andra afseenden söka nöja sig med
husmanskost. Men redan vid 15 års ålder måste Lars Gustaf börja
utminutera sitt lilla vetande åt andra, ty han anställdes då som
faderns »underlärare» mot 150 kronors årlig lön. Skolan hade
160 lärjungar och knappast annat åskådningsmaterial än
rottingen (»kunskapens trä’ på godt och ondt»). Sex år därefter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
