Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. F. Åkerberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. F. ÅKERBERG 22 3
Åkerberg med, och i sin innerliga medkänsla för de
arbetande och betungade skref han artiklar, som säkerligen
drogo många öfver i det socialistiska lägret. Men då han
snart fann att det stora flertalet ej kunde höja sig öfver
det i hans ögon lumpna till en mera ideell åskådning, då
han såg samma flertal jubla sitt bifall till den utilistiska
be-kännelsen, blott bytande ut en auktoritet mot en annan, och .
då hans fina känslor sårades. af den socialistiska
gåpåare-taktiken, drog han sig tillbaka, visserligen icke därför
uppgifvande sitt ideal eller förlorande något af sin ömhet för
de betungade, men dock öfvertygad om att hans väg och
socialisternas icke vore en och densamma.
I början på 8o-talet höllo två nya rörelser sitt inträde
i Sverges hufvudstad: fredsrörelsen och
goodtemplarrörel-sen. Till båda slöt sig snart Akerkerg, för hvilkens
blickar de tedde sig såsom samhörande. Hvad han som
medlem af den Svenska fredsföreningen uträttat, därom täljer
Svenska fredsrörelsens historia. At hvad han uträttat
såsom nykterhetsman må här ägnas några ord.
Ehuru långt ifrån någon fiende till ungdomlig lifsglädje,
hade Åkerberg likväl aldrig funnit denna vara buren af
rusdrycker eller funnit något samband dem emellan. Och då
han därtill kände sig behöfva så godt som ingenting utom
hvad absolut nödvändigt var för lifvets uppehälle, så är klart
att han häller aldrig haft åtrå efter drycker, som gifva
rus. Snarare hade bruket af dessa drycker och följderna
däraf värkat rent af afskräckande på honom med hans
fridsamma sinne och hans stora barnahjärta. Den närmare
bekantskapen med Parker, som också var en ifrig
nykterhetsman, gaf honom kanske första impulsen till hans deltagande
i nykterhetsarbetet. Hans varma hjärta, hans ömhet om
alla lidande och hela hans åskådning om människans rening
och förädling kommo därtill såsom medvärkande och
pådrifvande. Och så slutligen hans erfarenheter i
hufvudstadens arbetarevärld. Allt nog, han, den värkligt invärtes
fine mannen, den mångbeläste lärde fil. kand., tvekade ej
att, innan orden ännu på långt när vunnit det anseende
den nu har, ställa sig sida vid sida med grofarbetaren
under dess hvitröda banér. Och där han ställde sig, där stod
han, trogen in i det sista.
I det vanliga logearbetet tog han föga del. Tafatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
