Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - August Berglund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUGUST BERGLUND 275
sin egen orättfärdighet. Äfven i dessa civilisationens skumma
utkanter har det börjat ljusna.
Sitt bästa stöd under sin kamp med spritinträssena i
Boden torde B. ha haft att söka i det upplysta
folkhögskolepartiet med direktör Melander i spetsen. Som ett
bevis på de sympatier B. åtnjuter på detta håll, må nämnas,
att han hedrats med suppleantskap i styrelsen för Bodens
folkhögskola. B. har äfven varit värksam som föreläsare vid
denna folkhögskolas akademiska sommarkurser och deltagit
i deras anordnande.
Detta B:s deltagande i folkupplysningsarbetet har dock
hvarken varit det första eller enda från hans sida. Redan
under sin vistelse i Sollefteå värkade han i denna riktning,
dels såsom föreståndare för en söndags- och aftonskola
med statsunderstöd, dels som grundare och ledare af den första
föreläsningsföreningen därstädes. Han är dessutom
mångårig medlem af Svensk lärareförening* och har vid flera
lä-raremöten hållit föredrag i folkupplysningsfrågor.
Utom den ofvannämda broschyren, som utgifvits af
Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran och
inleder dess skriftserie för 1903, har B. från trycket
utgifvit följande skrifter: »Hvad som är lag i fråga om handel
med rusgifvande drycker» (21a upplagan 1903), »Om
tobaken som njutningsmedel och sjukdomsorsak» (föreläsning
hållen vid sommarkurserna i Boden och Luleå 1903,
utgifven i tvänne häften s. å.) samt »Hindren för ett
rusdrycksförbud och medlen för deras undanrödjande»
(föreläsning hållen vid nykterhetskurserna i Luleå sommaren
1903V
Lifligt inträsserad af religiösa spörsmål har B. både
skrifvit och talat i dithörande ämnen. Med sin själfständiga
och äfven i viss mån oppositionella läggning har han vid
mer än ett tillfälle råkat i konflikt med själfva
prästerskapet och därvid ej skytt att frankt och öppet frambära sina
allt annat än ortodoxa tänkesätt. Hans slagfärdighet och
fyndighet ha vid dessa meningsutbyten varit honom en god
hjälp mot hans i regeln kanske »lärdare» ehuru därför visst
icke klarsyntare meningsmotståndare.
Sedan 1884 tillhör B. Teosofiska samfundet, inom
hvilket han äfven på flera sätt varit värksam både som or-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
