Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ORD OM KOMMUNALBESKATTNINGEN. 23
af annan fastighet, löntagare eller rörelseidkare, bör äfven
den förre i förhållande till de senare vidkännas en större
andel i kommunalskatten, äfvensom ega högre rösträtt vid
kommunalfrågors behandling», och ansågo ständerna för-
hållandet af 5 till 10 närmast motsvara hvad billighet och
rättvisa kräfde. Nu torde man visserligen utan fara att allt
för mycket misstaga sig kunna våga påståendet, att ’då
Jordbruksfastighetsbevillningen sattes till allenast 3 per mille
af taxeringsvärdet detta skedde icke allenast derföre, att
sådan fastighet icke ansågs afkasta mer än 3 procent, utan
äfven af hänsyn till de grundskatter och öfriga onera, som
hvilade å jorden, ehuru detta icke uttalades och icke kunde
uttalas, då samtidigt bestämmelse meddelades, att vid upp-
skattningen af fastighets afkastning afdrag skulle göras för
dessa skatter och onera. Och detta bekräftas äfven deraf,
att i 1873 års bekanta kompromiss-skrifvelse — och allt se-
.dermera — såsom en gifven följd af grundskatternas samt
rustnings- och roteringsbesvärens afskrifning antagits, att
jordbruksfastighetsbevillningen skulle likställas med bevill-
ningen för annan fastighet. Af ordalagen i nämnda skrif- ’
velse framgår väl icke uttryckligen, huruvida skälet för den -
föreslagna förhöjningen i jordbruksfastighetsbevillningen varit
att söka deruti, att. man ansett sådan fastighet dittills hafva
af hänsyn till grundskatterna dragit lägre bevillning än
annan fastighet och derföre böra med deras försvinnande
draga samma Dbevillning som den senare, eller deruti, att,
-ehuruväl jordbruksfastighet redan nu droge lika hög bevill-
ning som annan fastighet (hvilket man naturligtvis måste
antaga, om man vidhåller den af 1860 års riksdag såsom
skäl för den bestämda skattesatsen uttalade åsigt, att jord-
bruksfastighet i allmänhet endast lemnar 3 procents afkast-
ning), man likväl ville såsom ersättning för grundskatterna
ålägga den en förhöjning i bevillningen, motsvarande skil-
naden mellan den bevillning, som nu erlägges för jordbruks-
fastighet och för annan fastighet. Skrifvelsen innehåller näm-
ligen ingen annan motivering för den föreslagna förhöjningen
än dessa rader: »när afskrifning sker af grundskatterna, lärer
den olikhet i bevillning, som nu gäller för jordbruksfastighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
