Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hostrup.
Det danska studentlifvets skald.
»Fremad og Opad gaaer vor Vej;
Dog, skjöndt vi hige mod det Fjerne,
Blomster paa Jorden glemme vi ei
Over Himlens vinkende Stierne».
Det är en gammal känd sak att »studenten» är en favorit
icke blott hos det qvinliga slägtet utan också hos dem bland
det manliga, som redan hafva ungdomsåren bakom sig.
Det hjelper inte, hur mycket man än bevisar, att »studen-
tem» egentligen bara är en »möjlighet», som kan blifva både
god och dålig — »studenten» är dock ett kärt begrepp för
litet hvar. Om också studentöfverskattningens dagar på :
politikens område dess bättre äro förbi, så gnolar man dock
ännu så gerna »Sjungom studentens lyckliga dar», när man
är vid godt lynne, och är man det icke, så kan man i alla
fall med ett visst glädjeblandadt vemod citera Runebergs
»O tid af guld, o lif blott tändt
För nöjet och behagen,
Då man är ung och är student
Och har fullt opp för dagen
Och ingen annan sorg försökt
Än att mustaschen växer trögt. .
Och hvarföre, frågar man, är »studenten» en sådan fa-
vorit? Jo derföre att han — med rätt eller orätt — tänkes
såsom målsman för ungdomen och glädjen, och hur gammal
och torr man än blir här i verlden, så gör ungdom och
glädje en ändock godt.
De skalder, som företrädesvis gjort sig till tolkar för
studentlifvets fröjder och sorger kunna sålunda, redan på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
