Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOSTRUP. | 37
— = - es or — — re — — re -
"År 1825 var det. som den utmärkte ästetikern Yohan
Ludvig Heiberg (1791—1865), dä en man på 34 är, efter
studier af den franska komedien, skref sin första vådevill
»Kong Salomon och Jörgen Hattemager», som efterföljdes
af en talrik skara andra, bland hvilka »Recensenten och
Dyret», »De Uadskillelige», >»Aprilsnarrene», »Nej» och flere
vunnit stor popularitet.
Icke blott genom sitt dramatiska förfåttareskap sökte
Heiberg vinna terräng åt vådevillen, han häfdade äfven med
värme ästetiskt denna konstarts betydelse i en polemik mot
Hauch, och lyckades också verkligen få denna sångupp-
blandade lustspelsart riktigt inhemsk i Danmark, hvars vå-
devilldiktning vardt i flere afseenden öfverlägsen t. o. m.
den franska, som stått såsom mönster. Till god del bidrog
härtill det lyckliga melodigreppet. Särskildt anmärknings-
värdt är begagnandet af Bellmansmelodierna, som bära en
så afgjord dramatisk prägel. Heiberg kallade ju också »Fred-
mans Epistlar» vådeviller utanför teatern, och nyttjade dem
flitigt, liksom i ännu högre grad Hostrup.
Ur Heibergs skola utgingo Hertz, Overskou och Ho-
strup, ehuru med olika modifikationer. Henrik Hertz (1798—
1870) är det fina lustspelets representant, han lärde utom
af Heiberg äfven mycket af Scribe och är för öfrigt Dan-
marks kanske störste formkonstnär; hans språk anses såsom
den ädlaste och finaste danskan. Hans älskliga lustspel:
»Amors genistreck>» föreligger i Strandbergs utmärkta öfver-
sättning äfven på vårt språk. Hertz har för öfrigt också
lemnat den danska litteraturen högre skådespel af värde,
vi erinra om »Svend Dyrings hus» och »Kong Renés datter»>.
Thomas Overskou. (1798—1873) var åter en lycklig för-
fattare af folkkomedier, men egde icke på långt när den
betydelse som de öfriga nämnda. Han är nämligen alld
sina medbröder underlägsen i poetisk lyftning, men besitter
en oneklig talang att författa verkningsfulla .och roliga dra-
mer med en för de lägre klasserna vänlig tendens; i hans
mest bekanta stycke Pa£! (Bättre folk och pack) har han
äfven skapat några präktiga folktyper. Hans féeri »Urdur eller -
Neckens dotter» (Capriciosa) är äfven välkändt i Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
