Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 LITERATUR.
statspolitiken», hvilken ju i alla tider velat sätta sig öfver den
inskränkta, småstatliga moralen. Att Alexander icke helt och
hållet lyckats lösgöra sig från inflytelsen af en dylik moral, utan
verkligen någon tid liksom drog sig för utförande af det till-
ämnade sveket, erkänner emellertid förf. Kejsarens skrupler häf-
des emellertid, som man vet. Men hans ädelmod var dock fort-
farande detsamma äfven mot Gustaf Adolf, hvilken ban nu ville
»befria från det beroende, hvari Sverige råkat till det mot oss
(Ryssland) fiendtliga England».
Med berättelsen om de förhandlingar som föregingo finska
kriget, en antydning om »segrar, vunna i Nordpolens granskap»
under det samma samt om fredsunderhandlingarne i Fredrikshamn
afslutar förf. sitt arbete. Endast med orden: »litande på finnar-
nes känslor kunde vi rigta alla våra krafter mot Napoleon», ger
han en vink om de följande stora händelserna. Det ligger icke
inom förf:s uppgift att undersöka, om det »fattiga» och »van-
mägtiga» Sverige då var af någon betydelse för det ändamålets
uppnående eller om Alexander så fullkomligt litade ens på »fin-
narnes känslor», då han i Åbo ödmjukade sig för Karl Johan.
Otto Sjögren.
Gillets hemlighet, komedi i fyra akter af August Strindberg.
For skaldekonsten tillförene bort till medeltiden, så slog
hon sig ned i riddarborgen eller templet. Redan denna tids
egen diktning ledsagade helst det andliga och verldsliga stor-
lifvets framfärd, och senare dramer och romaner gingo i samma
spår. Blott i förbiflygande snuddade sångmöns vinge vid simple
borgares knutar. Men det är ju naturligt, att i vår tid, slöj-
dens och industriens stortid, dikten liksom historien skulle
vända sin håg till det borgerliga lifvets och det tysta arbetets
fält. Chevaleriet och hierarkien voro ej de enda mägtiga korpo-
rationer medeltiden danat, vid deras sida trädde täflande städer-
nas handelsförbund och haudtverksgillen. Deras verksamhet är
visst icke för häfdaforskaren af mindre vigt och intresse än
adelns och prestväldets bragder, men finner skalden der ett lika
tacksamt ämne?
De stora historiska händelserna, de ledande männen äro
hvar och en bekanta, och det upphöjda i dem tilltalar ännu alla.
Dikter, som skildra hjeltemodets strider för frihet, fosterland, re-
ligion, uppfattas derför lättare, äfven om verldstillståndet är för-
flutet. Det sublima åldras icke så fort som det komiska. Det
håller af sig sjelft det lilla och föränderliga ifrån sig och är
derför mindre blottstäldt för tidens vexlingar. Afven utan ge-
nomgående forskningar i häfderoa kan skalden skildra en för-
gången tids upphöjda tilldragelser och hjeltar, emedan han då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
