Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136 KARAKTERSBILDER FRÅN SVERIGES SENASTE HISTORIA.
tid synes stått i nära förhållande; han var på den tiden
äfven gerna sedd af den unge konungen, hvilken vid ett
tillfälle gjorde sitt kanske enda rimförsök med att ifylla de
bouts rimés, som Adlersparre lemnat honom. Armfelts
missöde och otrefnaden under Reuterholms styrelse synes
emellertid varit anledningen till, att Adlersparre inom kort
fick eller tog afsked från sin syssla och från krigstjensten.
Om han än föga kom i tillfälle att skära några lagrar
med svärdet, så arbetade han så mycket mera och följd-
rikare med pennan. Det hörde på den tiden till god ton,
att en bildad man skulle i någon mon befatta sig med
»vitterheten». Mången, som egde mindre anlag för poesi
än Adlersparre, gjorde sig besvär med att efter den fran-
ska »smakens» regler hopsätta rimmade utgjutelser, för ingen
del bättre än denhes »De två naturerna», hvilket dock af
sällskapet Utile Dulci fick priset i täflan med Thorilds
»Passionerna»; eller hans visserligen svaga »Försök i skalde-
konsten» (Ups. 1784). Ett företräde hade dock Adlersparre
framför flere andra: han fann att hans kallelse ej låg åt
det hållet.
På den reela verklighetens mark fann han deremot
rätta fältet för sitt skriftställeri. Han gaf ett par bidrag
till militärlitteraturen, hvilka af kännare mottogos med
bifall. Då han afgått ur krigstjensten, slog han sig ned
(efter 1793) på det lilla täcka torpet Aludden under Djurs-
holm, besluten att hädanefter egna sig åt litterär verksam-
het. Det var dock ingalunda något eremitlif han här förde;
till den intelligenta umgängeskrets, som samlades kring
honom, hörde Calonius, Tingstadius, Hallenberg, Leopold,
Lehnberg och Silfverstolpe. »Filosofen på Aludden» gjorde
sig snart vida känd, och hans ord kom att väga tungt.
Det var Adlersparre, som under Gustaf IV Adolfs
skuggrädda, frihetsfiendtliga tidehvarf öppnade ett fält för
den medborgerliga diskussionen och beredde inträde för
den nya tidens ideer. Först utgaf han »Läsning för landt-
mäm, en tidskrift, hvaraf tre häften utkommo under åren
1795 och 1796. Upsatserna voro till stor del hemtade
från danskan och berörde ej uteslutande landtmannaämnen ;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
