Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 KARAKTERSBILDER FRÅN SVERIGES SENASTE HISTORIA.
nu ytterligare sände en kurir med uppmaning att ej låta
konungen undkomma. Följande dagen intågade trupperna
i Karlstad, hvarifrån sedan uppbrottet egde rum.
Konungen som af Stedingk underrättats om vestra ar-
meens uppbrott, ämnade afresa till Skåne. Järta och Ce-
derström afsände derföre ett ilbud till Adlersparre med
uppmaning att påskynda marschen. Han anträffades den
II mars, åkande i sin vagn med Anckarsvärd, vid Sunds
herregård mellan Vermland och Nerike. Adlersparre, upp-
bragt öfver misslyckandet i Stockholm och orolig för den
blodsutgjutelse, som kunde följa, gaf åt budbäraren det föga
tröstande svaret: »Helsa Hans Järta, att det svenska blod,
som varder rinnande, det varder rinnande öfver hans huf-
vud». Följande dagen inryckte truppen i Örebro, hvarifrån
landssekreteraren Cassel beredde sig tillfälle att genast
afsända ett ilbud med rapport derom till Stockholm. Hvad
verkan detta budskap der gjorde och huru Adlercreutz
genom sin dristiga »hemgång>» satte konungen ur stånd både
att afresa och regera, är väl kändt.
Den 13 mars 1809, en vändpunkt i Sveriges historia,
blef äfven en vändpunkt i förhållandet mellan Adlersparre
och revolutionsherrarne i Stockholm. I fråga om konungens
aflägsnande hade de alla varit öfverens, men sedan skildes
tvärt vägarne. Stockholmsherrarne ville med detta aflägs-
nande rädda ämbetsmannaväldet och skaffa upprättelse åt
gardesmilitärerne; de ville få eller inga förändringar och
hade föga emot, att det gamla systemet fortlefde under
prins Gustafs namn. Men det var just hela det gamla re-
geringssättet, ämbetsmannaväldet och klassföreträdena, som ”
Adlersparre ville i grund nedbryta; han hade uttalat sig i dylik
anda på en tid, då det var vådligare att förtäckt säga
sådant, än nu att öppet sätta det i verket. Dessa ämbets-
män, mera begåfvade med intrigsinne än med dådkraft,
hade i handlingens stund kommit till korta. Endast af det
skälet hade de till sist, ehuru motvilligt, sökt ryggstöd hos
vestra arméen, liksom de ock af det skälet litat till Adler-
creutz arm och sedan stälde sig under dennes skydd. Ad-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
