- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1881 /
157

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KARAKTERSBILDER FRÅN SVERIGES SENASTE HISTORIA. 157

utdelande samt ströskrifters spridande sökte emellertid Ad-
lersparre oförtrutet vinna anhängare bland norrmännen.
Imellertid öppnades (i augusti) fredsunderhandlingarne med
Danmark i Jönköping, och detta gjorde mycket för att
häfva prinsens betänkligheter. |

Att vestra arméens närvaro varit behöflig i hufvudsta-
den, visade sig efter hennes aftåg derifrån. Stämplingarne
mot sakernas nya ordning togo med ens fart. En plan var
uppgjord af E. v. Vegesach m. fl. att bortföra prins Gustaf
och hans moder från Gripsholm och föra dem till dalkar-
larne, hvilka skulle utropa prinsen till tronföljare och med
honom marschera mot hufvudstaden. Posse, som qvarlem-
nats i Stockholm .för att hålla ett vaksamt öga på de miss-
tänkte, lyckades imellertid, ej minst genom Grewesmöhlens
nitiska biträde, att i rätt tid komma anläggningen på spå-
ren och förhindra den. Till Dalarne afsände Adlersparre
öfverste Gahn för att mota Vegesachs planer och hålla
den nya ordningen upprätt.

Det var under sådana förhållanden som Adlersparre
använde sitt inflytande för att motarbeta Adlercreutz’ syfte
att få befälet öfver den tillämnade expeditionen till Norr-
land. Han hade dertill skäl vida vigtigare än blott afvog-
’ heten mot en medtäflare. Han visste eller kunde åtmin-
stone på goda skäl förmoda, att konungen sjelf icke var
så alldeles främmande för de gustavianska anläggningarne,
och han kände Adlercreutz’ inflytande öfver denne. Den be-
römde härförarens närvaro i hufvudstaden bidrog mer kanske
än en truppstyrka att åtminstone hålla orostiftare i respekt.
Adlersparre var misstänksam, och man må ej anse otänk-
bart, att han fruktat för följderna, i händelse Adlercreutz
med en segrande, honom blindt tillgifven här återvändt till
hufvudstaden, helst som den finske revolutionsmannen och
den svenske i åtskilliga ting, ja äfven i fråga om tronföl-
jarvalet och styrelsepersonalen, ingalunda voro af lika tan-
kar. Det gjorda valet af befälhafvare för expeditionen
syntes ändå kunna rättfärdiga hoppet om framgång. För
de omständigheter som närmast vållade missödet eller rät-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 25 21:22:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1881/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free