Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYNORSKA SPRÅKRÖRELSEN FRÅN SVENSK SYNPUNKT. I63
utvecklingsgång, att det språk, som nu en gång blifvit de
bildade klassernas tal- och skriftspråk (den s. k. dansk-
aorskan) och som, trots målsträfvarnes" protester och för-
tviflade utfall mot »förnorskningspartiet> (om den i detta
afseende rådande stämningen kan man få en föreställning -
genom det 1877 af ÅA. Garborg utgifna arbetet »Den ny-
norske Sprog- og Nationalitetsbevegelse», en hetsig, i bitter
målsträfvaranda affattad skrift på 239 sidor), helt visst
kommer att för framtiden förblifva Norges kulturspråk, —
att detta språk under tidernas lopp kommit vårt eget så
nära, att en mängd jämförelsepunkter osökt erbjuda sig,
hvilkas gemensamma lagar med tämlig noggranhet låta
deducera sig. Det är ett försök i denna riktning, som när-
varande uppsats är afsedd att utgöra. Vår uppgift är att
söka visa, hurusom den norska språkutvecklingen, under
det den merendels stått i halft polemiskt förhållande till
det rent danska idiomets utvecklingsgång, medvetet eller
omedvetet arbetat i en riktning, som allt mer närmat det
vestskandiska litteraturspråket till det östskandiska. Vi mena
härmed ej de närmanden, som åvägabragts genom bevisliga
lån ifrån svenskan, — lån, genom hvilka understundom en
varaktig eröfring vunnits för norskan. I detta afseende
kunna vi påminna om de suecismer, som Wergeland (han
använder t. ex. feste, bild, fönster, branter, yr m. fl.), L.
Kr. Daa (forinte, tillit, pålitlig, ikaerdig), Ibsen (forsking-
re, yr, brottsling, en tråkig moralist) m. fl. användt. Ej
häller mena vi de försök, som man tid efter annan (på
rättstafningsmöten o. d.) gjort, i afsigt att i yttre måtto
närma Nordens beslägtade tungomål till hvarandra. De
förslag, som i sammanhang härmed framstälts, hafva i all-
+ Vi hafva tillåtit oss att i denna uppsats försvenska de norska uttryc-
ken Maalstrev och Maalstraver, så mycket häldre som orden må/lsträf och
målsträfvare redan förut användts i vår litteratur, bl. a. af den bekanta sig-
naturen C. F. B. i en uppsats »Sommarbesök i brödrariket» (i Svensk tid-
skrift för 1875). I afseende på rättskrifningen af norska och danska ord
hafva vi följt den numera tämligen vanliga seden att skrifva substantiv med
liten begynnelsebokstaf, hvarjämte vi städse använda å (i st. f. aa) och ö
(i st. f. &).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
