Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYNORSKA SPRÅKRÖRELSEN FRÅN SVENSK SYNPUNKT. I6Q9
svårigheten att förstå den »malabariske Dialekt», som skrefs
i Norge. T. o. m. i språkligt hänseende mera moderata
norska författare, hvilka af sina landsmän ansetts skrifva
ren danska, t. ex. Welhkaven (särdeles i yngre år), A. Munck
m. fl., hafva haft svårt att göra sig förstådda af danskarne.
Det var om den förstnämnde af dessa som det sedan klas-
siskt vordna uttrycket »en norsk Nordmand fra det nordli-
ge Norge» fäldes i en dansk tidning på 1850-talet. Bägge
desse författare vägrades plats i en dansk läsebok, af det
skäl att »Börnene vilde ikke kunne forstaa deres norske
Sprog». Efter detta kan det ej förvåna nägon, att en dansk
anmälare haft sådana uttryck om språket hos Bj. Björnson
som det, att det »river i Halsem, är »uforståeligt og ubeha-
geligt> m. m. Men det är långt ifrån exdast ogillande, som
i Danmark uttalats öfver den norska språkrörelsen. En del
af den danska nationen ej blott tolererar norskheten, utan
helsar den med glädje såsom ett medel att återföra äfven
danskan till en mera nordisk karakter och att tjena såsom
korrektiv emot den sedan länge fortgående förtyskningen.
I denna anda hafva NV. F. S. Grundtvig, Fr. Barfod, N.
M. Petersen m. fl. yttrat sig, liksom ett par offentliga or-
gan (Fedrelandet> redan 1856) städse tagit norskhetens
parti. Säkert är emellertid, att klyftan emellan danskan
och norskan numera antagit en sådan omfattning, att den ej
längre kan fyllas. Ljudförhållanden , tonfall, böjningsformer,
tusentals ord och satsvändningar äro så specifikt norska, att åt-
minstone ingen dansk, knappast en svensk, skall tro sig hafva
att göra med en dansk, när han hör en norrman tala. Detsam-
ma gäller, ehuru naturligtvis i något ringare grad, om skrift-
språket. För att få en föreställning om skiljaktigheterna
och den helt olika språktonen i norskan och danskan be-
höfver man endast jemföra t. ex. Asbjörnsen & Moes »Nor-
ske Folkeeventyr» i deras dansk-norska form med den af
Molbech verkstälda rent danska öfversättningen, utgifven
under titel »Udvalgte Eventyr. (Denna parallel finnes fram-
stäld i K. Knudsens »Er Norsk det samme som Dansk ?»,
1862, ett grundligt arbete af största värde för kännedomen
om den norska språkrörelsens utvecklinghistoria och hvilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
