Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En blick på det svenska riksdagsskicket.
Femton år hafva snart förflutit, sedan konung Karl
XV den 22 juni 1866 gaf sin stadfästelse åt det af riksens
ständer antagna förslaget till ny riksdagsordning. För sjette
gången efter dess upphöjelse till svensk grundlag skola
inom några månader valmännen samlas, för att i enlighet
med dess föreskrifter utse ledamöter i riksdagens andra
kammare. .
I nära nog en half mansålder har alltså den De Geer-
Gripenstedtska riksdagsordningen stått sitt prof. Tid kan
då vara att se till, i hvad mån de förhoppningar blifvit
uppfylda, som i så rikt mått fästes vid dess genomförande.
Domen om hvad den nya representationen verkat för
de stora samhällsfrågornas lösning skall väl utfalla olika,
allt efter den dömandes politiska ståndpunkt. Men för att
döma om, i hvad mån riksdagsordningens stadganden om
sättet för riksdagens bildande och formerna för dess verk-
samhet uppfylla de af lagstiftarne dermed afsedda ända-
mål, — för ett sådant omdöme finnes ett godt underlag i
de sakförhållanden, som framgå ur riksdagens protokoll och
statistiska centralbyråns valstatistik.
Att framhålla några af de vigtigaste bland dessa sak-
förhållanden, samt att ur dem söka draga de slutsatser,
hvartill de närmast kunna föranleda, skall varda föremålet
för denna uppsats.
LJ
+ +
Om åtskiljandet af stad och land vid bildandet af val-
kretsar till andra kammaren yttrar frih. De Geer i sitt an-
förande till statsrådsprotokollet i fråga om förslaget till ny
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
