Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 EN BLICK PÅ DET SVENSKA RIKSDAGSSKICKET.
med skyddet för mindretalet större i samma mån behofvet
deraf varder mindre, eller i samma mån städerna genom
sin tillväxt blifva bättre i stånd att äfven det förutan skyd-
da sig sjelfva. Detta har Norges grundlag undvikit genom
att en gång för alla fastställa en viss proportion mellan
städernas och landets representanter, så att städerna utse
en tredjedel, landskommunerna två tredjedelar af stortings-
männen. Om ett dylikt stadgande gälde för vår andra
kammare, med tillägg att landsbygdens ombud skulle vara
lika många som första kammarens ledamöter, så skulle an-
dra kammaren vid 1878 års val bestått af 136 ombud från
landet och 68 från städerna, i stället för resp. 140 och 64;
och tillväxten i antal skulle då äfven blifvit likformig. Ett
annat sätt vore att fastställa städernas och landets repre-
sentation, icke i förhållande till hvarderas folkmängd, utan
till hela rikets. Tager man då de faktiskt gifna förhållan-
dena till utgångspunkt, så visar sig, att vid 1878 års val
städernas representanter utgjorde vid pass I på 70,000,
landets I på 32,000 af rikets folkmängd. Genom att för
framtiden stadga ett dylikt förhållande undvikes all inver-
kan af partihänsyn vid stadsvalkretsarnes bildande; och
nödiga regleringar af domsagor kunde framdeles vidtagas
utan tanke på att deras representanter blefve flere eller
färre.
Frågan lär dock ej i närmaste framtid blifva brännan-
de. Städernas riksdagsmän komma vid årets allmänna val .
blott att ökas med en, som Stockholm till följe af befolk-
ningens tillväxt får utse. Genom regleringar af domsagor
i Södermanlands, Vesternorrlands och Jämtlands län komma
deremot landsbygdens riksdagsmän i höst att ökas med en
från hvarje af dessa län, hvarjemte minst en domsaga, se-
dan den öfverskridit befolkningsgränsen 40,000, får sända
ytterligare en riksdagsman. Nästa andra kammare kommer
alltså att bestå af 65 ledamöter från städerna och minst
144 från landet, till sammans minst 209. Ett ej ringa antal
domsagor närma sig dessutom 40,000-talet; och utsigterna
för landsbygden äro således gynsammare i detta årtionde
än i det förra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
