Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYNORSKA SPRÅKRÖRELSEN FRÅN SVENSK SYNPUNKT. 203
hållandet vid den neutrala pluralbildningen. Denna blir
nemligen i nynorskan alltmera lik svenskan (plur. = sing.)
i olikhet med förhållandet i danskan, hvarest ännu fullstän-
dig villervalla råder — till förmån för tyskeriet. Detta
senare visar sig särskildt inom neutralböjningen i en mängd
onordiska pluraler på -e och -ex, och öfver hufvud torde
man kunna säga, att den danska grammatiken blifvit mera
påverkad af den tyska, än hvad som är förenligt med upp-
rätthållandet af språkets nordiska lynne. I de öfriga skan-
diska språken sträcker sig det tyska inflytandet egentligen
blott till ordförrådet, hvadan det ingalunda faller inom det
omöjligas område att inskränka, om ock ej tillintetgöra det.
Såsom en norsk egenhet i det dansk-norska »faelles»>
språket, men på samma gång en egenhet som står i full
öfverensstämmelse med det svenska bruket, har man att
betrakta användningen af bestämda artikeln hos subst. fö-
regångna af ett adj. med pron. dexz. Danskarne säga och
skrifva: »den gamle mand, »det röde Aus>, norrmännen
deremot »den gamle manner, »det röde huses. Ett 1868
stiftadt sällskap för främjande af landsmålet och bygdemå-
len bär namnet »det norske samlages. Detta nordskandiska
bruk, som återfinnes i gammalnorskan, och äfven i danskan
före reformationen, har i nynorskan vunnit fart genom bl. a.
Asbjörnsen & Moes »Eventyr».
I afseende på »”äkneorden är klyftan mellan norskan
och danskan afgjordt mycket betydlig. I norskan heta tio-
talen: ljuge, tretti, fyrti, femti, sexti, sytti, otti, nitti, hvilka,
såsom synes, noga öfverensstämma med de svenska talor-
den. Danskan åter släpar sig ännu fram med sina tungt
rustade fyrgetyve (40), kalvtredsindstyve (50), halvfjerdsinds-
tyve (70), kalvfemsindstyve (90) o. s. v., hvilka numera yt-
terst sällan spörjas i Norge, om ej hos en och annan i det
danska oket fastvuxen äldre samhällsmedlem. Hos den
uppväxande generationen deremot äro de korta och uttrycks-
fulla äkta norska talorden uteslutande i bruk.
Hvad som i afseende på de norska pronomina: är att
erinra, rör mest ordfogningen. Norrmännen (liksom sven-
skarne) nyttja: sig, de — sin, der danskarne hafva: dem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
