Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYNORSKA SPRÅKRÖRELSEN FRÅN SVENSK SYNPUNET. 207
Ännu råder onekligen mycken osäkerhet och villervalla så-
som följd af dessa slitningar mellan den »klassiska» dan-
skans och det inhemska tungomålets hvar för sig mycket
olika fordringar. Först när en gång den danska auktorite-
ten blifvit fullständigt bruten, kan det nationella komma
till full heder. Tiden är härvidlag den bästa bundsförvand-
ten, och den litterära produktionen den rätta vägen, på
hvilken det äkta fosterländska kan arbeta sig fram till er-
kännande.
Mer än annorstädes är det i ordboken, som vi hafva
afgörande bevis för tillnärmelsen mellan norskan och vårt
eget språk, hvilken tillnärmelse vi förut sökt påpeka inom
ljudläran och ordböjningen. Skillnaden mellan det norska
och det danska ordförrådet ligger ej endast deri, att ett-
dera af dessa språk använder ord och uttryck, som
äro okända eller mindre brukliga i det andra (t. ex. da.
smuk, no. frid; da. behagelig, no. tekk; da. uvejsom, no.
ulendt o. s. v.), det gifves äfven ord, som ingå i bägge
språken, men i olika form (t. ex. da. fyr, no. furu, fure;
da. sebe, no. såpe; da. telle, no. talg m. fl.) eller hvilka
under lika form hafva skild betydelse (t. ex. kjende, som
på da. betyder ’veta’, på no. ’känna på’, hvilket åter på da.
heter föle; rar betyder på da. ’underlig’, på no. ’ypperlig’;
feig på da. ’rädd’, på no. ’den som är nära döden’; likaså
är betydelsen i de bägge språken olika för grum, unåd,
langsom, regnskur, ildebrand, snild m. fl.), för att ej tala
om de många ord, som, till följd af någon bland de redan
omhandlade ljudlagarne, framställa sig under en något olika
skepnad i det ena och det andra språket (såsom no. skog,
da. skov; no. låg, da. lav; no. sakne, da. savne; no. hegre,
da. hAejre, sv. häger; no. blyges, da. blues, sv. blygas m. fl.)
eller som i norskan hafva annat genus än i danskan (se här
ofvan s. 200 0. f.). Inom alla dessa kategorier finna vi i de
allra flesta fall svenskan stå på norskans sida. Hvad spe-
cielt ordförrådet vidkommer, är det en upptäckt, som tro-
ligen litet hvar redan sjelf gjort. Man behöfver endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
