Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EVIG OSALIGHET ELLER ALLTINGS ÅTERSTÄLLELSE. 221
Det moraliskt onda kan sålunda hvarken anses af sig
sjelft försvinna i döden ej heller genom sin fortvaro efter
denna blifva oförbätterligt. Det är för menskligheten af
stor vigt att fasthålla såväl det ena som det andra. Båda
sanningarna äro konseqvenser deraf, att det moraliskt onda
har sin grund allenast i menniskans vilja och ej är till sitt
väsende något yttre lidande, samt att följaktligen ingenting
annat än sann omvändelse kan befria menniskan derifrån,
ingenting annat än förhärdelse binda henne fast vid det
samma. Fasthållas båda, så undvikas på en gång slapphet
i uppfattningen af det ondas betydelse och den paniska
förskräckelse, ej för ondskan sjelf, utan för dess vedergäll-
ning bortom grafven, som drifvit så mången till vanvett.
Men, erkännes än allt detta, så återstår dock ännu allt-
jemt den frågan: Inträder omsider för menniskan en punkt,
då omvändelse ej längre är för henne möjlig, eller står
denna alltjemt för henne öppen, eller ändtligen måste den
en gång blifva verklighet?
Vi uppställa i detta afseende följande antinomi:
1. En evig osalighet är tänkbar. Nödvändig är den icke,
åtminstone ej i ordets fulla bemärkelse, men den är möjlig.
Så länge menniskan är ändlig, och detta kan hon aldrig
’upphöra att vara, så länge hon är ändlig, säga vi, så länge
har hon en lägre sida, och den sidan kan hon då ock göra
till centrum för lifvet. Så länge hon detta gör stannar hon
i ondska och olycksalighet. Visserligen har det påståtts,
att i den högsta lifsformen skulle ett val af det onda vara
-omöjligt, enär den lägre sidan här ej ur någon synpunkt
skulle visa sig god framför den högre. Sjelfklart är dock,
att detta ej ligger i den högsta lifsformens begrepp (att
påstå detta vore att göra sig skyldig till en circulus in de-
monstrando), och så länge man sålunda ej rörande den-
samma kan meddela några detaljerade upplysningar, vunna
genom erfarenhet af förhållandena derstädes, så kan detta
blott gälla som ett obevisadt påstående. Men skall om-
vändelse städse stå menniskan öppen eller inträder någonsin
.en punkt, då den ej längre är tänkbar? Det är af det
sagda klart, att 0722 man biträder det senare alternativet,
t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
