Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318 LITERATUR.
sig med de »första grunderna», utan såsom sitt mål uppställt.
»Grunddragen af Nationalekonomien». Med afseende å den för-
sta punkten har visserligen Herr W. sjelf betonat att arbetet.
författats »med ledning af de förnämste utländske nationalekono-
mers skrifter». Men då han af en af hufvudstadens dagliga tid—
ningar utan gensägelse emottagit det vitsordet, att hans arbete-
är »mer än en bearbetning», måste hans mening vara, att hvad
han presterat är ett sjelfständigt arbete. Med afseende å den
senare punkten är visserligen att märka, att Herr W. afsett att.
gifva ej någon vetenskaplig utan en populär framställning af den
politiska ekonomien,. För recensenten framställa sig derför otvun–
get följande frågor:
1) Har författaren verkligen följt ledningen af»de förnämsta
utländska nationalekonomers skrifter»?
2) Har författaren blott begagnat sina källor såsom ledning,
så att hans arbete kan anses vara »mer än en bearbetning»?
3) Uppfyller författarens arbete de anspråk, som kunna stäl-
las på en populär handbok i nationalekonomi?
Hvad den förstnämda frågan beträffar, så skulle det visser-
gen kunna synas vara för tidigt att i detta afseende fälla ett
omdöme, då ju af författarens arbete endast 1:sta häftet förelig-
ger". Redan detta häfte röjer likväl, att författaren ej mäktat.
fylla den uppgift han ställt för sig att vid sitt arbete tillgodo-
göra sig de resultat, hvartill nationalekonomien hittills kommit.
Ty hade! författaren så gjort, skulle han t. ex. ej behöft stanna
vid sådana torftiga och triviala bevis på att folkhushållet är en
organism, som att »förbrukaren är för sin tillvaro hänvisad på
tillverkaren och tvärtom» eller att »det icke är möjligt att en
medborgare(!) eller en klass af medborgare inom ett samhälle
ensam kan förkofras, medan alla andra gå under». Han skulle ej låtit.
narra sig att utan inskränkning acceptera Roschers sats, att hos ett
folk är »en högt uppdrifven industri icke möjlig utan ett blomstrande
jordbruk». Han skulle då funnit, att det finnes andra arter af hushålFf
än individens hushåll, familje-, folk- och verldshushållen. Han
skulle ha insett, att det i en nationalekonomi varit på sin plats
att på tal om behofven åtminstone omnämna samhällslifvets kraf
vis å vis behofvens tillfredsställande. Han skulle mindre slösat
sina loford på de menskliga behofvens uttänjbarhet och ej iakt–
tagit en vältalig tystnad med afseende å det faktum, att den ene
medborgaren eller samhällsklassen kan, genom att stegra sina
anspråk på lifvet, hindra andra medborgare eller klasser att till-
+ Sedan detta var skrifvet har äfven andra häftet utkommit,
om hvilket rec. dock hittills ej haft tid att taga närmare kän-
nedom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
