Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320 LITERATUR.
visning om naturen af dessa lagar, som skola blifva föremålet
för den följande undersökningen, så finner man sid. 11 en
förklaring häraf af sådan beskaffenhet, att man utan fara att
misstaga sig kan påstå, att allra största delen af den publik, för
hvilken arbetet är afsedt, ej begriper densamma. Herr W. kan
ej åberopa sig på att hans förklaring är en ordagrann öfversätt-
ning ur H. Bischoffs Nationalekonomi. Ty dels är denna afsedd för
en delvis annan publik än W:s, dels bar H. B. hänvisningar till
andra förf., dels är B:s bok intet mönster för populära Natioual-
ekonomier. Dertill kommer att Bruno Hildebrand, som är upp-
hofsman till ideerna, ansåg sig behöfva omkring 31 stora tryck-
sidor för att för fackmän förklara hvad han menade. Och är
Herr W. säker på att hvad han sålunda efter Bischoff och Hil-
debrand framställt verkligen är riktigt? Vi våga betvifla, att Herr
W. sjelf genomtänkt dessa Bischoffs satser, ty hade han så gjort,
skulle han ej haft den osmaken att insätta dem i ett populärt
arbete. — I fjerde kapitlet håller förf. ett loftal öfver national-
ekonomien och dess praktiska nytta. Herr W. har härvid först
och främst förbisett, att nationalekonomien f. n. står på en gan-
ska låg ståndpunkt. Men äfven med frånseende häraf, äfven om
vetenskapen stode på sin höjdpunkt, så kunde nationalekonomien
ej ha den praktiska brukbarhet som W. påstår. Det är ej na-
tionalekonomien som lärer, huru en teknisk verksamhet blir eko-
nomisk, utan detta tillhör de privatekonomiska disciplinerna så-
som landthushållningslära, industri- och handels-vetenskaperna
m. m. Herr W. kan ju probera, huruvida en skomakarelärling,
som har tekniken inne, kan med ledning af Herr W:s bok in-
ordna sin teknik under de ekonomiska lagarna. Icke heller lär
man känna »lefvande menniskor, med deras behof och önsknin-
gar, med deras inbördes handel och vandel» genom att studera
nationalekonomi. I hvad mån vidare nationalekonomien f. n. är
mägtig lära affärsmännen »aktgifva på de tecken, som bebåda en
annalkande kris eller stockning inom affärslifvet och att i tid
taga sina mått och steg», eller att »med oförvillad blick skåda
ut i verlden och bilda sig en på riktiga grunder och ej blott
på lösa hugskott fotad föreställning om industriens och handelns
gång», derom lemna krisernas historia värdefulla upplysningar.
Herr W. påstår, att studiet af den ekonomiska vetenskapen är af
»framstående betydelse för den som vill bilda sig en sjelfstän-
dig och fördomsfri uppfattning i de ekonomiskt-sociala frågorna».
Men hur går det, när, såsom ofta händer, två personer genom
studiet af det, som från hvar sitt kompetent håll erkännes vara
nationalekonomi, komma till alldeles olika uppfattningar af den
sociala frågan? Herr W. anmärker visserligen, att affärsmannen
behöfver nationalekonomiska insigter af samma skäl som den,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
