- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1881 /
362

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

362 VALRÄTTEN TILL ANDRA KAMMAREN.

Med hvarje penningecensus följer oundvikligen en viss
godtycklighet, så till vida som det ingalunda är säkert att
t. ex. en man med 800 kronors inkomst är mera mogen för
utöfning af rösträtt än en annan med 700 kronor; och det
är mycket lätt för den som står vid gränsen att förlora sin
rösträtt genom en obetydlig nedsättning i hans bevillning,
— en olägenhet som blir svårare ju lägre census är, efter
som det är flera som erlägga en låg bevillning än en
högre. Men lika litet skulle godtycket kunna bannlysas
från något annat tänkbart slag af census, och sådana olä-
genheter måste följa med alla det s. k. lagliga godtyc-
kets bestämmelser. Lagen måste sålunda fordra en viss
myndighetsålder, innan den tillåter en person att sjelf hand-
hafva sin egendom, oaktadt en omyndig ibland skulle kunna
rätt väl vårda hvad han eger, och den fordrar bland annat
en viss kroppslängd hos den som skall utöfva sin värn-
pligt, oaktadt en undermålig ibland skulle kunna försvara
sitt fosterland rätt så väl som någon annan. Men deri faller
det ingen in att finna något orättvist eller yrka ändring.

De siffror, hvarvid riksdagsordningens författare stannat
vid fastställandet af census, äro för öfrigt icke så alldeles
godtyckliga. Då man ville förläna valrätt åt dem, som i
ekonomiskt afseende voro likställige med de förutvarande
valmännen, sattes census för fast egendom så lågt, som man
trodde det lägsta ungefärliga värdet vara å den fastighet
som medförde valrätt i det gamla bondeståndet, och census
för inkomst till det lägsta ungefärliga belopp, som förmo-
dades medföra valrätt inom borgarståndet. Några bestämda
uppgifter att stödja sig på synas ej ha funnits att tillgå; och
någon egentlig census fans knappast i de gamla stånden.

Enär efter gällande bevillningsstadga arrendatorer af
jord i allmänhet ej skatta för inkomst, har till deras förmån
den bestämmelse upptagits, som särskildt tillägger dem val-
rätt, om deras arrendejord uppgår till minst 6,000 kronors
värde. Deremot ha riksdagsordningens författare, genom att
allt för troget efterfölja nämnda bevillningsstadga, i ett annat
fall gjort sig skyldig till samma fel som den, nemligen att
förbise skilnaden mellan inkomst af kapital och inkomst af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 25 21:22:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1881/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free