Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388 DET FILOS. STUDIET VID TYSKA UNIVERSITET.
Slutligen vill jag särskildt omnämna en förening i Leipzig,
som kallade sig »Philosophicum». Dess vetenskapliga öfningar
voro, under privatdocenten Wolfs »Ehrenpräsidium», organiserade
ungefär på samma sätt som inom de nyss nämnda »societeterna»,
men från dessa skilde den sig derigenom, att den sammanträdde
på ett utvärdshus (»Schätzenhaus») och att sammankomstens ve-
tenskapliga afdelning åtföljdes af »ein gemäöäthlicher Theil» under
ledning af en yngre »Vorsitzendero». Denna afdelning utgjordes
af en ordentlig tysk »Studentenkneipe» och åsyftade naturligtvis
att förmedla en närmare bekantskap och ett mera intimt person-
ligt umgänge mellan de i gemensamma studieintressen förenade
unge männen. Då jag första gången i sällskap med tvenne andra
svenskar deltog i en sådan sammankormst, genomgicks af artighet
mot de främmande gästerna ett eljest endast vid högtidliga till-
fällen brukligt ceremoniel af ganska egendomlig och delvis rätt
komisk beskaffenhet. Detsamma började med »Rundgesang», d. v. s.
hvar och en af de församlade måste först sjunga en strof efter
eget val, innan han fick dricka ur en rundt kring laget vandrande
med skummande bier fyld kolossal bägare, hvilken bägare, i för-
bigående, hade formen af en — stöfvel, för att symbolisera fram-
åtskridandet(!) o.s.v. o.s. v. Äfven mellan dessa sammankomster
bilda denna förenings medlemmar en temligen sluten krets, ett
kamratkotteri, som stundom företager gemensamma utflygter till
landet, båtfärder o. d. Denna fackförening söker alltså att tillika
motsvara samma bestämmelse, som eljest vid de tyska universite-
ten anses närmast tillkomma »kårerna» och »die Burschenschaften»
och som af dessa gemenligen fylles på ett långt ifrån lyckligt sätt.
Ett gemensamt drag hos alla dessa filosofiska föreningar,
hvilket synes mig anmärkningsvärdt, är att der aldrig diskuteras
öfver kortare teser, utan att diskussionen alltid anknytes till ett
föregående referat eller sjelfständigt föredrag. Härigenom vinnes
obestridligen den fördelen, att diskussionen får ett rikare inne-
håll och i följd häraf mera lif och intresse, äfvensom att sam-
mankomsterna i det hela blifva mera direkt lärorika. Men å andra
sidan ligger äfven den faran nära till hands, att diskussionen
blir alltför sväfvande och hållningslös, isynnerhet som det natur-
ligtvig är svårare att närmare öfvertänka och formulera sina
argument, då dessa skola referera sig till ett längre föredrag
som man först vid sammankomsten får höra, än om man har
framför sig ett på förhand noga begränsadt och i pregnant form
affattadt diskussionsämne. Och häraf torde i väsentlig mån
kunna förklaras den brist på logisk tukt och skärpa, korteligen
på behörig formell skolning, hvilken, såsom redan anmärkts, sy-
nes mig i allmänhet vidlåda diskussionerna inom de tyska filo-
sofiska föreningarne. Det förefaller för den skull, som om det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
