Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLEMIK. 403
I en anmälan af Cl. Westmans: Nationalekonomiens Grund-
drag, införd i 6:te häftet af Nordisk Tidskrift för detta år, har
en anonym recensent Hr .— tagit mig i upptuktelse derför, att
jag i Ny Svensk Tidskrift bedömt 1:sta häftet af nämnda ar-
bete på ett sätt, som nämnde recensent ej ansett sig kunna gilla,
och vändt sig mot två af de många af mig mot detta arbete
gjorda anmärkningar.
Hr —Ss referat och kritik af den första af dessa anmärknin-
gar lyder: »Vi hafva här (i Herr Westmans arbete) lyckligtvis
icke funnit några ekonomiska elucubrationer öfver det tema, som
nyligen på mystiskt språk kallats »Samhällslifvets kraf vis å vis
behofvens tillfredsställande», hvilket ju egentligen tillhör en an-
nan vetenskap än den egentliga hushållsläran». — Det ställe i
min granskning, som Rec. här klandrar, lydde i sin helhet:
»Han (Herr Westman) skulle ha insett, att det i en national-
ekonomi varit på sin plats att på tal om behofven åtminstone
omnämna” samhällslifvets kraf vis å vis behofvens tillfredsställande.
Han skulle mindre slösat sina loford på de menskliga behofvens
uttänjbarhet och ej iakttagit en vältalig tystnad? med afseende å
det faktum, att den ene medborgaren eller samhällsklassen kan
genom att stegra sina anspråk på lifvet hindra andra medborgare
eller klasser att tillfredsställa de mest trängande behof». För
den, som med någon eftertanke läser dessa rader, torde det ej
vara svårt att inse, att deras mening är följande: Alla menniskor
kunna ej uttänja sina behof i oändlighet, emedan snart nog en
"gräns nås, der denna verldens goda ej skulle räcka till att till-
fredsställa alla dessa ökade behof. Om nu en samhällsklass lyckas
att i någon betydligare grad öka sina behof, kan detta derför
ha till följd, att andra måste minska sina. Fortgår denna rubb-
ning för långt i en och samma rigtning, äfventyras samhällets
bestånd. Således uppställer samhällslifvet åtminstone den fordran,
att denna verldens goda ej må fördelas så, att den ena samhälls-
klassen lefver i öfverflöd och slöseri, under det att en annan så
småningom svälter bort. Att detta är blott ett af de många kraf,
som samhällslifvet uppställer vis å vis behofvens tillfredsställande,
är lätt att visa. Men det är för mitt syfte nog att konstatera
tillvaron af detta enda. Vore vi nu vildar, som vid sina behofs
tillfredsställande ej toge hänsyn till dessa »samhällslifvets kraf»,
då vore det rätt att ej omnämna dessa kraf i en nationalekonomi,
ty de skulle då icke ha något inflytande på de ekonomiska för-
hållandena. Det moderna samhället har dock lyckligtvis kommit
så långt, att många af »samhällslifvets kraf» ingå bland de kraf-
ter, som bidragit till att gifva detta samhälles ekonomiska för-
+ Kursiveringen gjord nu,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
