- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1881 /
411

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VALRÄTTEN TILL ANDRA KAMMAREN. 411

Det bör här ej lemnas oanmärkt, att flera valmän fin-
nas på det lilla Gotland än i Södermanland (resp. 4,226
och 3,973), samt nästan lika många i det fattiga Vesterbot-
ten som i det rika Östergötland (resp. 8,199 och 8,855).

I städerna eger det egendomliga förhållande rum, att
-valmännens antal står i omvändt förhållande till städernas
storlek. Ju smärre städer, ju flere valmän. Statistiska byrån
upplyser, att år 1877 funnos i städer med

öfver 10,000 invånare 6,2 ?/, valmän

6,000— 10,000 . « .. . Og. .. so vr
3,000— 6,000 . « « «P0. ov ov vr
I,000— 3,000 . . ... 78... . + v
under 1,000 . . ... Oo... ...c

Det är ej svårt att se, att på landet valmännens antal
står i direkt förhållande till den fasta egendomens fördel-
ning. Ju större egendomar, dess färre valmän; ju längre
.drifven jordstyckning, dess längre utsträckt valrätt. Derför
äro ock valmännen mest fåtalige i Mälardalens och bergsla-
gens gods- och brukstrakter. Samma förhållande kan skön-
jas utefter Kalmar läns kust i motsats mot länets inre de-
lar samt Öland. I Skåne deremot har godsväsendet ej för-
mått hämma det sjelfständiga allmogelifvets utveckling. I
Östergötland bidrager storbondeväsendet bredvid gods- och
bruksväsendet att sänka valmännens antal. Det samma är
i någon mån fallet i Norrlands egentliga storbondebygder.
På gränsen till en annan afdelning står Marks härad med
sina 4,4 ?/, valmän, om hvilken bygd det redan blifvit af
statistici anmärkt, att den i många stycken företer slående
likheter med en fabriksstad.

Bland städerna stå också, som rfedan är nämndt, indu-
striorterna Eskilstuna och Norrköping lägst. Dernäst, eller
kanske mellan dem, skulle hufvudstaden komma, om från
valmännens nu rätt höga antal kunde fråndragas de em-
betsmän, militärer m. fl. som der uppehålla sig till följd af
att Stockholm är säte för den centrala förvaltningen —
hvarvid naturligtvis äfven, för att beräkningen skulle vara
rigtig, deras hushåll borde dragas från befolkningens sum-

4”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 25 21:22:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1881/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free