Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414 VALRÄTTEN TILL ANDRA KAMMAREN.
Ej heller i ekonomiskt afseende har census lyckats
träffa det rätta. I annat fall skulle arrendatorer och de
för inkomst valberättigade intaga en gynsammare ställning
gent emot fastighetsegarne. Att ej nämna de små kapita-
listerna, om hvilka förut är taladt, lär det väl ej heller
kunna påstås, att en fastighet om 1,000 kr. gifver en lika
god ekonomisk ställning som ett arrende om 6,000 eller en
inkomst af 800 kr.
En särskild, af grundlagens stiftare tydligen förbisedd
omständighet har ytterligare bidragit att rubba det redan
mindre lyckligt afvägda förhållandet mellan olika slag af
förmögenhet. Antalet valmän i bondeståndet hade under
dess senaste tider fått en ansenlig tillökning, i det till följd
af en mera frisinnad lagstiftning angående hemmansklyf-
ning jordstyckningen tilltagit och antalet smärre jordegare
ökats. Åt flertalet af dessa små jordegare inrymde äfven
den nya riksdagsordningen valrätt. Men vid dennas infö-
rande hade äfven inom de borgerliga klasserna en stor för-
ändring försiggått. Genom den friare näringslagstiftningen,
som fullständigt genomfördes kort före representationsrefor-
men, skapades en klass af sjefförsörjande mindre närings-
idkare, handlande och handtverkare, stående midt emellan
det gamla borgerskapet och de burgne arbetarne — en
klass af idogt, sparsamt folk, som spelar en icke obetydlig
roll i vårt näringslif. Men riksdagsordningen, som gifvit
valrätt åt de fleste småbönderna, har nekat den åt små-
borgarne. Att de senare, äfvensom den med dem ekono-
miskt likställiga burgna delen af arbetareklassen, rätt så
väl kunnat göra skäl derför som de förre, framgår bland
annat deraf, att t. ex. år 1874 för inkomst af kapital och
arbete från 400 till 800 kronor — d. v. s. under strecket,
— erlades nära hälften så stor bevillning som för all jord-
bruksfastighet i hela riket.
Då emellertid inom det gamla borgarståndet lika litet
som bondeståndet någon penningecensus fans, sedan ge-
nom 1860 års bevillningsstadga minimiafgiften för borgare i
städerna borttogs, skulle äfven före näringsfrihetens genom-
förande en del stadsborgare utan egen förskyllan blifvit be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
