- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1882 /
236

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

236

svensk x paleontologi. 236

Åsigten, att Eophyton skulle vara en högre växt möttes
dock äfven af motstånd, ehuru man ej kunde förklara hvad
Eophyton var, om det ej var en växt. Först Dawson och straxt
därefter Nathorst framstälde emellertid ett förklaringssätt, som
till fullo redogjorde för möjligheten af Eophytons bildning,
på samma gång det visade att den ej kunde vara en
organism. Vid ringa tillgång till material visar Eophyton
visserligen stor likhet med en gren eller stamdel af ett träd
med långsgående parallella ribbor, men vid rikligare material
kunde man iakttaga, att den ej hade någon bestämd form, ofta
mgen skarp begränsning mot bärgarten, utan omärkligt
sammanflyter med densamma, liksom att den ej häller visar någon
naturlig böljan eller slut. Härtill kommer ock en vigtig
omständighet, nämligen att Eophyton endast förekommer på sand
stenslagrens yta, ej inuti desamma, och ej häller bildar slutna
afgjutningar, utan är helt och hållet fastväxt vid ytan och
detta nästan alltid den undre. Eophyton företer ej häller
någon som hälst organisk struktur eller substans.

Det förklaringssätt, som af Dawson framkastades och af
Nathorst med stor styrka gjordes gällande, är att Eophyton
ej är en växt eller en själfständig organism, utan märken efter
föremål, antagligen i de flesta fall alger, som af böljorna
släpats fram på en långgrund strand, så som man vid våra
kuster kan se dylika bildningar uppkomma och som särskildt
Nathorst iakttagit vid den långgrunda kusten vid Öresund
nära Alnarp. Eophyton vore således ej en växt, men väl
spår. af dylika uppkomna under egendomliga fysiska
förhållanden, och på detta sätt förklarades lätt de ofvan påpekade
omständigheter, som afgjordt tala emot dess natur af en
verklig organism. Likaledes kan härigenom ock förklaras,
huru Eophyton ej är bunden vid en viss geologisk horisont,
men väl vid vissa bestämda bärgarter, utan är funnen både
i kambriska och öfversiluriska aflagringar, i Trias och Lias,
ja kanske i kritsystemet, hvilket med antagande af att
Eophyton vore en verklig fossil växt vore hardt nära
otänkbart. På grund af dessa öfvertygande skäl har väl ock
flertalet geologer öfvergifvit åsigten att Eophyton är en växt,
och de slutsatser, man på grund af en sä pass högt organi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 25 21:22:31 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1882/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free