Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minnen från mina informatorsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Minnen frän mina informator sår. 63!
och patron fick underrättelse om att handelshuset Foxlieu et Söner
gjort cession, att cessionanten A. Foxlieu rymt - att der fans rätt
och jemnt intet.
Alla medel patron egde voro insatta hos Foxlieu et Söner och
dessutom stod han i borgen för betydliga summor.
Detta var ett slag, som nära förkrossat honom; men Alexandra,
lilla knytet, sökte att bevisa honom, att man kan vara lycklig utan att
vara rik. Patronessan, som under hela sitt äktenskap lefvat i
inbillningens verld och läst romaner, blef utom sig af fasa - men hon
dånade icke och fick inga spasmer. Nu var nöden för dörren. Jag
hjelpte patronen med att afsluta hufvudboken för att få se ställningen,
och det befans att Gyllebo kunde bibehållas, men med så stora
inteckningar, att den besparade inkomsten skulle bli ringa.
Detta skedde. Man lånade penningar och betäckte sålunda
bristerna.
I familjerådet beslöts, att man »för skenets skull» ville behålla
Gyllebo, kosta hvad det ville.
Mitt år nalkades sitt slut. Jag, som varit patrons ende vän, hade
just derför ej fått något förtroende eller någon vänskap från
patrones-sans sida. Den gemensamma olyckan sammanjemkade oss, alldeles
som olyckorna sammansluta ett splittradt, grälaktigt folk. Patronessan
blef ock mildare till sinnes; hon var bunden vid sin man, egde sjelf
ingen förmögenhet och saknade mammas moderliga råd. Hon berodde
nu endast på om patron kunde hålla affärerna uppe, och för att göra
det, måste hans lynne, nog tryckt förut, uppmuntras.
Patronessan måste således ändra uppförande mot honom. Hon
måste till och med afskeda sina många jungfrur, sin köksa och en
stor del af personalen. Hon var nästan i förtviflan.
Unge Napoleon kunde ej längre få en kostsam och på det hela
onyttig uppfostran. Han önskade sjelf också att med det snaraste
komma från boken och ut i det praktiska lifvet; han önskade komma
till sjös, såsom mest passande för hans lynne, ojemnt och
nyckfullt såsom hafvet och de vindar, som stryka deröfver.
Då jag flyttade om hösten, var allt stilla i huset. Patronessan
gick i sitt hushåll, fastän det gick tråkigt. Patron satt pä sitt kontor,
fastän också det gick tråkigt - men han gladde sig dock åt att han
hade husfred. Det föreföll honom alldeles som i hans första hustrus
tid. »Man måste arbeta sig upp igen», sade han, tröstande sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
