Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett snilles vänner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett snilles vänner.
Jet går nu en jernväg mellan Lund och Malmö, och snart
skall ingen menniska kunna föreställa sig huru det gick till
i urtiden, då man till fots tillryggalade dessa futtiga sex
fjerdingsmil, som man nu ilar fram på några minuter. Då
jag således nu just börjar med en sådan fotresa, förefaller jag den
studerande ungdomen i Lund som en gengångare från längese’n förflutna
tider, en antediluviansk person, som talar om obegripliga ting; ty att
gå mellan Lund och Malmö är numera rent af en galenskap. Emellertid
var det på våren 18- likgodt, men längesedan var det, och vi
studenter, några vänner, hade beslutat att begifva oss till Malmö och roa
oss en smula i den stora staden och bo som folk vid Gustaf Adolfs
torg på Stora Värdshuset och äta riktigt delikat portionsmat, kanske
till och med sparris. Det var icke heller så utan, att vi hade
anledning hoppas att bli bjudna till en förmögen köpman, hvars svåger, en
glad kamrat och god vän (numera embetsmän med fyrahundra
riksdalers lön och åtta barn), skulle vara en af deltagarne.
Svåger min har godt vin, det skall han min själ rö fram med,
hade Windell sagt, och detta lät något i våra öron. Jag bodde hvad
man den tiden kunde anse komfortabelt. Mitt iboende rum, med sin
grönglaserade, något söndriga, men med hög skänk (afsatsen kallades
så) beprydda kakelugn af verkligt kakel, ett bord vid fönstret, en
ran-kig säng i hörnet, och en bokhylla se’n, der i brokig oordning alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
