Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tant Margaretas soaréer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tant Margaretas "soaréer. 73 *
»Jaså den», sa’ häradsdomaren. »Ja, ser du, Pål», sa’
häradsdomaren, den lilla skärf, man sjelf tjenar ihop, sparar man på; men
får man pengarne så der, så smälta de som snö i solsken.»
»Och schinjörn?»
»Jo, han trodde, att arfvet aldrig kunde taga slut, och så lefde
han som en prins, i stället att lefva som en brukspatron, och så strök
hans förmögenhet lika lätt som den kommit, och, sade häradsdomaren,
det är hela historien. Men ser lyftnanten, det der är hvad jag ville
tala om enbet, tvåbet och trehästavagnar. - Se så, nu äro vi framme
vid Sördala, det gick ju inte dåligt, hvad är lyftnantens klocka?»
Med dessa ord drog kapten upp sitt ur och tillade skrattande:
»jag har uppehållit er på det skjutshållet så länge, att klockan är tio;
nu bryta vi upp.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
