Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Guvernanten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Hon skall ej blifva förskräckt, min lilla mamsell”,
yttrade frun; ”det är rätt vackert af henne, att hon är
religiös — brukar hon bedja på knä hvarje morgon?”
”Ja, fru kommerserådinna, och om qvällarne också.”
”Ja-så, rätt intressant; har hon lärt det der hemma
hos sina föräldrar?”
”Ja.”
Åh ja, det kan passa i ett komministershus på
landet; men vet hon, min goda mamsell, hos folk af
qvalitet brukas ej sådant, det är pietisteri.”
”Jag vet ej”, stammade Lotta förlägen, ”jag vet
ej hur det brukas; men jag vet, att jag blir lättare
om hjertat, då jag beder.”
”Ja så, hon har någon tyngd på hjertat? Stackars
barn! det är rätt beklagligt; för öfrigt kan jag ej
förstå hvad det kan vara, som så plågar henne; hon är
på ett godt ställe, har både föda och ganska vackra
kläder efter sitt stånd, och både jag och
kommerserådet bemöta henne så delikat som möjligt. Öfver
barnen har hon intet att klaga, mera oskuldsfulla och
lättledda barn kan man ej tänka sig, och dessutom
hafva de en så lätt fattningsgåfva, att hon, min goda
mamsell, i det hela hvarken kan klaga öfver dem eller
oss, och in summa att hon ej har något, som bör
tynga hennes hjerta.”
”Min gamla mor!” sade Lotta, till hälften gråtande
af rörelse och sårad sjelf känsla; ”jag ber för min
stackars mor.”
”Ja så, det är rätt vackert; men det kan hon
göra i sitt hjerta och icke föregå barnen med ett
sådant exempel; ty hon kan väl sjelf finna, att det ej
passar sig för ett bildadt fruntimmer att ligga på knä
och bedja, utom i kyrkan, der man för brukets skull
måste luta sig framåt, liksom man fölle på knä. Man
bör vara religiös och frukta Gud, men på ett
anständigt och brukligt sätt skall jag säga henne, lilla
mamsell. Jag ser derför hellre, att hon hvarje dag läser
högt för oss ur en andaktsbok, jag vill sjelf vara
närvarande; det kan vara nyttigt för folkets skull, som
hos oss ser sann gudsfruktan, sådana sammankomster
ser jag gerna. Men att som en nunna ligga på knä
j[ ensligheten och bedja, är opassande, det är pietisteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
